Avdelning sju på Sankta Gertruds sjukhus i Västervik kallades "Dödens väntrum". Här vårdades nämligen gamla och svårt sjuka kvinnliga patienter som förutom psykisk sjukdom även plågades av långt framskriden tuberkulos. Många led här, och många drog sitt sista andetag på avdelning sju.
Nu är det länge sedan byggnaden rymde en vårdinrättning. Sedan dess har den bland annat fungerat som sjukhusbibliotek, och i dag är det kommunens sjuksköterskor, rehabteam, vårdadministratörer och nattpatrull som har sin hemvist här.
Carina Andersson Sarge från Psykiatriska museets stödförening var under några år anställd vid Sankta Gertruds sjukhus eller Norra sjukhuset som det hette då.
Hon har själv aldrig skymtat den sorgsna kvinnliga skepnad som kallas "Nunnan" och som sägs gå igen i huset. Däremot var hon med om en upplevelse som fick henne att undvika att vistas i byggnaden, särskilt kvällstid.
– Jag tror inte på andar och övernaturliga fenomen. Men jag tillbringade faktiskt en del stunder på natten i byggnaden när det fanns ett bibliotek där. Jag var nattsköterska och var och lånade böcker, vilket vi hade lov till. Vi gick dit på efternatten, vid tre-fyratiden när det var lugnt på sjukhuset. Jag var där ensam när det rasade ner böcker och andra föremål från en hylla. Ingen annan fanns i rummet. Jag blev så rädd att jag rusade ut och sedan vågade jag inte gå dit igen.
Carina Andersson Sarge berättar att det sägs att Nunnan vandrar från det norra trapptornet, genom hela den långa korridoren på övervåningen för att sedan försvinna nerför det södra trapptornet. Efter sig lämnar hon en förlamande kyla.
Så vem skulle då denna mystiska skepnad kunna vara? Ingen tycks veta.
– Det påstås i folkmun att det har legat ett kloster här ute vid Gertrudsvik. De ovanliga växterna och träden skulle kunna tyda på det. Men jag skulle tro att de planterades av trädgårdsmästare Eriksson när Västerviks Hospital öppnade år 1912, säger Carina Andersson Sarge.
Samtidigt lägger hon till att det faktiskt kan finnas ett uns sanning i påståendet trots allt.
– När jag för inte så länge sedan gjorde lite egen forskning i Riksarkivets databas på nätet kunde jag se att Marnäs, troligen identiskt med ödetorpet Marstada på Gertrudsvik, var en gård som skänktes till staten av Västerviks stad för att bli Västerviks Hospital. Marnäs har anor från medeltiden. Häradshövding Magnus Nilsson Länk skänkte 1494 Marstada i Törnsfalls socken med skog och fiskevall till Vadstena Kloster.
