Så tycker invånarna i länet om vården

Invånarna i Kalmar län har överlag en positiv bild av vården i regionen. Däremot sviktar förtroendet för telefontjänsten 1177 Vårdguiden.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Kalmar län2019-06-12 18:00

Det framgår av "Hälso- och sjukvårdsrapport 2019" som presenterades av Sveriges kommuner och landsting på onsdagen.

På flera områden får ändå Region Kalmar län bland de bästa resultaten i landet. Områden som undersökts och redovisas i rapporten är bland annat omställningen till vad som kallas "nära vård", tillgänglighet och väntetider, patienternas syn på vården, säker vård och kompetensförsörjning.

Kalmar län har under flera år varit en av de regioner som har högst förtroendet från allmänheten. Det gäller för sjukvården som helhet, och för sjukhusen respektive hälsocentralerna inom primärvården. Även när det kommer till tillgänglighet är Region Kalmar en av de regioner som får bäst patientbetyg i landet.

Men det finns också mycket att förbättra. Områden där Kalmar län inte når upp till riksgenomsnittet rör till exempel flera av de mål som Socialstyrelsen satt upp för olika sjukdomsområden, som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

– Vi jobbar med detta men det är långa ledtider när man arbetar utifrån ett utvecklingsperspektiv, säger Ingeborg Eriksson, regiondirektör.

Några stora utmaningar för sjukvården överlag är den demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningen.

Under de närmaste tio åren beräknas antalet personer över 80 år öka med 47 procent. Även antalet barn och unga ökar starkt. Däremot är ökningen av antalet personer i arbetsför ålder bara cirka fem procent – något som förstås är problematiskt då det inte kommer att gå att rekrytera personal i samma takt som behoven växer.

– Det här betyder att vi måste jobba för att ställa om vården till mer öppna vårdforum och mer egenvård.

Vad menas med det?

Ingeborg Eriksson tar upp som exempel ett projekt som testades i Borgholm förra sommaren och som nu införs på flera ställen i länet. Projektet gick ut på att man via monitorering kunde undvika onödiga inläggningar på sjukhuset. Gamla och sjuka hade daglig digital kontakt med vården, och deras tillstånd övervakades med hjälp av så kallad monitorering (sensorer som avläser patientens puls, blodtryck och annat mätbart).

– Vi pratar ju mycket om den nära vården. Men den nära vården handlar inte bara om fysisk närhet, utan även om digital närhet och egenvård, säger Ingeborg Eriksson.

Åter till telefontjänsten 1177 Vårdguiden. Vad handlar missnöjet om där?

– Man är inte nöjd med tillgängligheten, i synnerhet på kvällar och helger.

– Vi jobbar för att korta väntetiderna. Men vi måste också försöka styra över användandet mer till 1177.se som vill vi ska vara det självklara förstavalet för människor i den inledande kontakten med sjukvården.

Mer digital kontakt med vården, och mer egenvård. Det är att vänta när det demografiska glappet mellan människor i arbetsför ålder och gamla och vårdbehövande kraftigt ökar.
Mer digital kontakt med vården, och mer egenvård. Det är att vänta när det demografiska glappet mellan människor i arbetsför ålder och gamla och vårdbehövande kraftigt ökar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!