Föreningen har länge hållit till i källaren på biblioteket, men har nu fått ett nytt utrymme i den inre delen av Tjustrummet, på andra våningen.

– Det är mer tillgängligt här. När vi var därnere fick man be personalen att öppna, för dörren var låst, säger Barbro Wärn.

Hon är ersättare i föreningens styrelse och en av dem som har jour varje vecka och hjälper medlemmar som kommer till lokalen för att släktforska.

Från måndag till torsdag finns det på vissa tider möjlighet att få handledning av en rutinerad släktforskare, om man till exempel har kört fast. Det finns en anda av hjälpsamhet inom föreningen.

– Jag tror att släktforskare över huvud taget är av det släktet, säger Barbro.

Hon och föreningens ordförande, Guy Persson, är båda hängivna släktforskare. De medger att det blir som ett gift, när man väl har börjat. Ett släktträd har många grenar. Det går att forska vidare i all oändlighet

Släktforskningen ger inte bara kunskaper om de människor som har gått före oss, utan man får också lära sig mer om hembygden.

– Jag har alltid varit intresserad av historia och människoöden, säger Barbro, som började släktforska när hon blev pensionär för några år sedan.

Det är så de flesta gör. Men det finns också en trend att allt yngre personer börjar söka efter sina rötter.

På Arkivens dag den 10 november har föreningen invigning och visar sin verksamhet för den som är nyfiken.