Statistik som Dagens Samhälle sammanställt visar på ett splittrat Sverige. Mellan åren 2008 till 2017 tuffade Stockholm på som tåget. Bruttoregionalprodukten, det vill säga värdet på alla varor och tjänster som produceras i regionen, växte med 28 procent. Även grannlän som Östergötland, Jönköping och Kronoberg visade upp en bra tillväxt på mellan 10 och 14 procent.

Kalmar län däremot placerar sig i en bekymmersam grupp där utvecklingen gått bakåt. Kalmar län backade med 1,5 procent, och ännu sämre gick det för grannlänet Blekinge som backade med fem procent. BRP-utvecklingen har betydelse på en rad områden, som arbetsmarknad, löneutveckling och kommunernas skatteinkomster.

Ska man dra slutsatsen att vi ligger på en bakgård i södra Sverige?

Artikelbild

| Johnny Rönnfjord på Svenskt Näringsliv pekar framförallt ut kompetensförsörjning som en kritisk fråga för länets utveckling.

– Det är inte ett ord jag vill använda, säger moderaten Pär-Gustav Johansson, vice ordförande i Region Kalmar Läns utvecklingsnämnd.

Däremot säger han att statistiken visar att länet halkat efter andra delar av Sverige, och att ett skäl är bristande infrastruktur.

 

 

Artikelbild

| Landshövding Thomas Carlzon att för nå resultat krävs samarbete, både inom länet och med andra län.

Även när man talar med politiker från andra partier som sitter i den regionala utvecklingsnämnden så kommer infrastrukturen och kompetensförsörjning upp. Att Kalmar län har dåliga kommunikationer har historiska orsaker enligt Peter Wretlund (S), ledamot i nämnden.

– Jag tror att man kan gå mer än 100 år tillbaka i tiden. Det sägs att sjöfarten var så stark i länet att man försummade andra transportsätt.

Artikelbild

| Karin Helmersson (C) tycker att de negativa tillväxtsiffrorna är ett kvitto på behovet av infrastrukturinvesteringar och bättre dialog mellan region och näringsliv.

Karin Helmersson (C), ordförande i nämnden, hoppas att statistiken som visar Kalmar läns svåra läge ska vara ett argument när man vänder sig till statsmakterna för att få infrastruktursatsningar.

Är inte risken att det blir tvärtom? Att län med hög tillväxt använder det som argument som för att de behöver ytterligare tillväxt i infrastruktur?

Artikelbild

| Pär-Gustav Johansson (M) vill att det bildas ett näringslivsråd på regional nivå för att förbättra dialogen mellan politiker och näringsliv.

– Så har det nog varit hittills, säger Karin Helmersson, som säger att det är en balansgång. Det vore inte bra att utmåla Kalmar län som en avkrok.

Hon lägger till att länet har styrkor:

– Väldigt många människor vill ju semestra här, och vi har en stark livsmedelsindustri.

Vad kan länet göra för att vända utvecklingen?

– Min käpphäst är att de viktigaste frågorna är infrastrukturen och kompetensförsörjning. Det krävs samarbete för att nå resultat. Då räcker det inte att samarbeta inom länet, utan att vi kan samarbeta med grannlänen, hälsar landshövdingen Thomas Carlzon via länsstyrelsens kommunikationsavdelning.

Peter Wretlund tar upp kommunikationerna inom länet. Att på smarta sätt underlätta pendling mellan kommunerna.

– Du ringer från norra delen av länet. Det vore positivt om ni kunde knytas närmare mellanlänet.

Pär-Gustav Johansson (M) säger att dialogen med det lokala näringslivet måste bli bättre. Han föreslår ett näringslivsråd där näringsliv och politiker regelbundet kan träffas. Även Karin Helmersson (C) är inne på behovet av dialog.

Johnny Rönnfjord från organisationen Svenskt Näringsliv säger att ett näringslivsråd kan vara bra, men att det finns en risk.

– Det viktiga är att politikerna verkligen är ute och träffar företagare. Risken är att man tror att ett näringslivsråd räcker.

Lyssnar politikerna på näringslivet?

– Ambitionen finns åtminstone, säger han.

Vid årsskiftet slogs landstinget och regionförbundet ihop till Region Kalmar län. Johnny Rönnfjord tror att det kan vara en positiv åtgärd.

– Hittills har sjukvårdsfrågorna dominerat på den regionala nivån. Nu har ansvaret för den regionala utvecklingen blivit tydligare.

Samtidigt lägger han till att den nybildade regionen har ett arbete framför sig; att bygga upp ett kontaktnät bland länets företagare.

Vad talar för att läget är bättre för Kalmar län om man gör samma undersökning om tio år?

– Jag tror att det kan bli bättre, om länet bara samlar sig. Det är inte stora politiska skillnader i de här frågorna, säger Pär-Gustav Johansson (M).

Även Peter Wretlund (S) är optimistisk:

– Jag är övertygad om att det kommer att vara bättre. Det finns en positiv anda i länet som jag inte känt tidigare.