I ett klassrum på Ellen Key, en av högstadieskolorna i Västervik, sitter klipp från dagstidningar uppsatta. Att hålla undervisningen aktuell är självklart för Karin Siljreus som är lärare i svenska och SO (religion, samhäll, historia och geografi). Hon säger att eleverna är intresserade av vad som händer i samhället. Källkritik genomsyrar alla ämnen och undervisningen sker både i större projekt och i spontana diskussioner.
– Det märks verkligen att eleverna har arbetat med källkritik på mellanstadiet. När de kommer hit och börjar sjuan vet de flesta vad det innebär. På högstadiet fördjupar vi kunskaperna. Vi har nästan dagligen diskussioner som handlar om källkritiskt tänkande. Eleverna är snabba så vi jobbar med att ha tålamod, att tänka ordentligt först och dela sedan.
Eleverna kan ta upp något som de sett på sociala medier och då kommer samtalen igång. Läraren leder och öppnar upp för frågor som: Vem är avsändare? Vad är syftet? Varför är bilden eller filmen skapad? Algoritmer är en del i den digitala kompetensen. Eleverna lär sig att flödet, i till exempel sociala medier, fylls med texter och bilder som har att göra med det som man en gång googlat.
– Det här vet eleverna. De är mer medvetna än den äldre generationen tror jag.
I SO ingår analys av bilder.
– Vi tittar på exempel på propaganda, reklam och tolkar bilder. Vi ställer frågor som: Vad är budskapet? Vad är med i bilden och vad är utelämnat?
Hur skulle undervisningen i källkritik kunna utvecklas tycker du?– Det skulle vara roligt att få in andra aktörer ibland. Till exempel en reklamare, en journalist eller en historiker, säger Karin Siljreus.
Helen Palmén, språk-, läs- och skrivutvecklare i Västerviks kommun, säger att i takt med att digitaliseringen i samhället ökar och att skolan ständigt behöver följa med i samhällsutvecklingen blir det än viktigare att förhålla sig kritiskt till det som sägs både i nyhetsflöde, sociala medier och reklam. En förstärkning har skett i skolans styrdokument som bland annat säger att eleverna ska bli stärkta i sin källkritiska förmåga. Enligt en skrivelse från regeringen ger förstärkningen skolans personal bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling när det gäller digital kompetens.
