Kriminalvårdens Idap, Integrated domestic abuse programme, är ett behandlingsprogram som utvecklades i Storbritannien och började användas i Sverige 2004. Programmet riktar sig till män som använt våld, hot eller annat kontrollerande beteende mot sin kvinnliga partner.

Under 2018 anmäldes drygt 16 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret enligt Brottsförebyggande rådet.

– Men det finns ett väldigt stort mörkertal i den här typen av brott. Oftast finns det positiva sidor hos mannen som gör det svårare för målsägande att faktiskt lämna och anmäla honom, säger Christoffer Swedlund, kriminalvårdsinspektör på anstalten Norra.

Artikelbild

| – Det finns ett väldigt stort mörkertal i den här typen av brott. Oftast finns det positiva sidor hos mannen som det svårare för målsägande att faktiskt lämna och anmäla honom, säger Christoffer Swedlund, kriminalvårdsinspektör på anstalten Norra.

På anstalten i Västervik finns i dag 255 intagna, allt från livstidsdömda mördare till veckolånga vistelser. I tre av husen, fördelade på sex avdelningar, sitter 99 män dömda för våld i nära relationer. För deras egen säkerhet, men också för att kunna prata öppet om brottet, placeras de inte med övriga fångar.

– Det är alla typer av män från samhällets alla klasser, säger Lise-Lott Smedbäck, handläggare på brottsofferslussen vid anstalten Norra.

För de dömda männen på de sex avdelningarna erbjuds Idap-programmet som en väg ut från våldet, hoten och kontrollbehovet. Programmet är inte tvingande utan motivationen måste komma inifrån.

– Är klienterna inte motiverade försöker vi att bearbeta det som har hänt. Det sitter längre in att erkänna vad man gjort i relationsbrott, för det är väldigt skamfyllt även för dem, säger Christoffer Swedlund.

Artikelbild

| Linda Thorsson, programledare vid Idap-programmet, menar att klienternas förändring måste komma inifrån. "Vi kan varken kontrollera eller ge dem förändringen".

– Vi kan bara göra en liten del. Vi kan varken kontrollera eller ge dem förändringen. Det är de själva som ska ändra beteende, säger Linda Thorsson, programledare vid Idap-programmet.

När klienterna visar intresse för programmet och kontaktpersonen anser att individen är redo upprättas en kontakt med programledargruppen.

Artikelbild

| Anders Dahl, programledare vid Idap-programmet.

– Vi presenterar programmet och lägger upp strategier. När de väl är i programmet är det viktigt att vi som programledare visar respekt när klienterna öppnar upp sig och pratar om tillfällen där de brustit. Det får inte vara några pekpinnar eller ösa skam, det har de oftast redan med sig in i programmet. Vi måste bemöta dem som individer som vill göra en förändring, säger Anders Dahl, programledare vid Idap-programmet.

– Det är oförsvarligt det de gjort, men för att det inte ska hända igen måste man se dem som människor. Om vi kastar skam kommer inte beteendet att upphöra, säger Christoffer Swedlund.

Programmet utgår efter nio olika teman, eller moduler som det formellt kallas. Varje tema innehåller tre träffar där man analyserar en annan mans beteende utifrån en filmsekvens och samtalar sedan i grupp, bland annat. Målet är att "deltagarna ska få möjlighet att hitta positiva alternativ till våld och kontrollerade beteende".

– Man sitter runt ett bord och vi programledare börjar med att kolla läget om något har hänt som skulle kunna störa träffen. Det är alltid två programledare, en kvinnlig och en manlig, säger Anders Dahl.

Programmet är rullande och en intern kan ansluta till vilken modul som helst, förutom den om sexuell respekt.

– Det är för att det kan vara lite knepigare att prata om just det ämnet. Det är skamfyllt nog som det är och det måste man respektera när de öppnar upp sig om något som inte är deras stoltaste ögonblick, fortsätter han.

Under varje tema fyller också deltagarna i ett kontrollformulär där de får beskriva en verklig händelse där de brustit och faktiskt tagit till våld.

– Vi letar efter mönster. Vilka tankar har funnits? Vilken typ av situation är riskabel? Högst sannolikt kommer den här personen att bli arg någon mer gång i framtiden och vi försöker ta fram strategier.