Myndigheten spår att runt 21 000 kommer att söka asyl årligen fram till 2022. Det är 1 000 färre personer än vad myndigheten uppskattade för nästa år i sin tidigare prognos från maj. Samtidigt skriver Migrationsverket upp sin prognos för ärenden som gäller anknytning. Prognosen höjs med mellan 2 000 och 3 000 per år, där ökningen i huvudsak avser ansökningar från anhöriga till före detta asylsökande. Detta efter att de mer generösa reglerna för familjeåterförening börjat gälla från och med 20 juli.
– Vi gör bara uppskattningar och vet ännu inte vilken exakt effekt de generösa reglerna har. Det främsta skälet till vår uppjustering är att vi under året stegvis har vidtagit åtgärder för att förstärka prövningsresurserna inom framför allt anknytningsprövningen för 2020 och framåt, säger Mardin Baban, presskommunikatör hos Migrationsverket.
På grund av att fler ärenden om anknytning väntas bli avgjorda nästa år, och att fler anhöriga till före detta asylsökande beräknas anlända till Sverige, har Migrationsverket också uppjusterat siffrorna för kommunernas mottagande. Kommunerna beräknas ta emot omkring 27 500 nyanlända personer med uppehållstillstånd i år och cirka 23 000 nästa år. Det är en uppjustering med 3 000 jämfört med prognosen från maj. Trots ökningen oroas inte kommunstyrelsens ordförande i Västervik, Dan Nilsson (S), av siffrorna.
– Det är ingen nyhet för oss, vi misstänkte framförallt att anhöringinvandringen skulle öka, säger han.
Dan Nilsson framhåller att när det gäller invandrare som är anhöriga till tidigare asylsökande, vilka redan är bosatta, har kommunen inget direkt ansvar för boende. Dessutom har Västerviks kommun dragit lärdom från åren när flyktingmottagandet var som störst.
– Nu står vi redo med insatser och aktiviteter, säger han.
Vilka åtgärder och aktiviteter då?– Vi har en anpassad organisation samt en erfaren och kompetent personal. Sedan har vi bland annat programmen om samhällsorientering för nyanlända och olika utbildningsinsatser, såsom SFI.
Samtidigt oroas Dan Nilsson över de nationella beslut som tagits kring arbets- och marknadspolitiken.
– Den omorganisering som arbetsförmedlingen gick igenom och det etablerings- och utbildningsansvar som staten ser ut att lägga på kommuner är på långsikt ohållbart. En kommun kan göra mycket för integrationen men inte allt. Vi behöver mer ekonomiskt stöd, säger han.