I söndags började en gasdriven buss att brinna vid Klaratunneln i centrala Stockholm. Enligt räddningstjänsten exploderade fordonets gasbehållare efter att ha kolliderat med en stålkonstruktion i anslutning till tunnelns infart. Inga passagerare fanns ombord på bussen men chauffören fördes med ambulans till sjukhus. Efter olyckan valde infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att kalla till säkerhetsmöte med berörda myndigheter för att säkerställa att det finns tillräckliga säkerhetsföreskrifter för att undvika olyckor framöver, enligt SVT.
Av Kalmar länstrafiks 400 bussar går 150 på biogas. Fordonens gastankar är placerade på taket precis som fallet med den buss som fattade eld i Stockholm.
– Jag vet inte exakt vad det var för fabrikat på bussen i Stockholm. Men alla våra gasbussar har tanken på taket och det är tryckbehållare som ska klara ett visst tryck utifrån, men hur de är konstruerade och om det ligger något skydd bakom vet jag faktiskt inte, säger Katharina Seijsing, trafik- och planeringschef på KLT.
– Men att det har fått ett sådant hastigt förlopp i Stockholm är lite skrämmande. Men det är bättre att ha tankar på taket än där bak där man kan bli påkörd, fortsätter hon.
Katharina Seijsing berättar att KLT:s planerade linjer inte innehåller några hinder som skulle kunna göra att bussarna kolliderar eller fastnar på grund av maxhöjd.
– Sedan kan det alltid finnas exempelvis nedfallna träd eller att olyckor händer. Men utifrån det vi planerar så ska inte en sådan här situation uppkomma.
Hur arbetar ni med att era förare ska hålla de bestämda rutterna?– Det är inte ofta som de kör utanför linjerna. De kör till och från depåerna och där planerar de olika trafikföretag vilka körvägar de använder. Jag tror att man har ett stort säkerhetstänk där, säger hon.
När vi når Peter Helge, verksamhetsansvarig vid räddningstjänsten i Västervik, säger han att det finns ett stort behov av mer utbildning hos landets räddningstjänster kring moderna drivmedel.
– Biogas är ju ganska nytt och precis som med all utveckling inom bilindustrin är det väldigt dålig återkoppling till räddningstjänst om hur vi ska agera. Det är alltifrån batterier i nya elbilar till biogas och krockkuddar, säger han.
– Vi får betala tusentals kronor för att ha tillång till register för att kunna se vad det är för risker. Det här är ett litet dilemma för räddningstjänsten, säger han.
Peter Helge menar att det finns en ökad risk med dagens bilar. Han efterlyser också nationella riktlinjer för räddningstjänsten.
– Vet vi att det är ett sånt här drivmedel så blir det ett mer defensivt angrepp idag. Livräddningen är nummer ett men brinner en elbil så blir det mer av ett beslut att bilen får brinna upp. Vi skulle vilja ha en styrning centralt med riktlinjer, vi saknar det övergripande helt enkelt.
