Nova fick tillbringa första tiden i skena

I en stuga på Västervik Resort träffar vi lilla Nova Enberg, fyra månader. Hon tycks vara en nöjd bebis som intresserar sig allt mer för det som hon har runt omkring sig. Inte minst för Puh, en sexårig pomeranian som med stort allvar tagit på sig rollen som "storebror".

– Han verkar ha tagit henne till sitt hjärta från start, säger Novas mamma Lisa Enberg.

Novas pappa heter Niklas och sedan september 2018 spelar han i VIK.

Eftersom Niklas är hockeyspelare har det blivit många flyttar för familjen.

Närmast gick flytten från Tingsryd där de bodde i fyra år. Dessförinnan har de bott i Oskarshamn, Sundsvall, Borås och Odense, Danmark. Allt beroende på var Niklas haft kontrakt för tillfället.

– Men Västervik måste nog vara den finaste plats vi bott på hittills, enas de om.

Nova föddes bara någon vecka efter att familjen landat i sin nya hemstad.

Förlossningen gick bra men efter två dagar upptäcktes att Nova hade vad som kallas medfödd höftledsluxation eller medfödd höftledsinstabilitet.

– För mig blev det en chock och jag grät och grät de första dagarna, säger Lisa.

– Niklas kunde snabbt se mer praktiskt på det hela och började fundera just på praktiska lösningar, vilken typ av kläder vi behövde skaffa till Nova och så vidare.

Höftledsluxation innebär att ena eller båda höftlederna är ur led, eller att leden är så ostadig att den lätt kan komma ur sitt normala läge.

– Det är ett ovanligt tillstånd, bara cirka 0,5 procent av alla barn i Sverige föds med detta, berättar Lisa Enberg.

Alla nyfödda undersöks av en barnläkare inom de två första dygnen. Barnläkaren kontrollerar höftledernas stabilitet och remitterar de barn som har ostadiga höftleder till en ortoped för behandling.

Nova fixerades i en skena direkt när upptäckten gjordes och under drygt tio veckor fick hon ha den på sig, natt som dag.

– En gång i veckan åkte vi till ortopeden för att få hjälp att bada henne, säger Lisa.

Ställningen är en så kallad von Rosenskena som gör att barnet ligger i grodställning.

– Jag var nog mest ledsen över alla fina bebisbilder som vi inte skulle kunna ta, säger Lisa Enberg.

Hon bestämde sig ganska omgående för att dela med sig av erfarenheterna i sociala medier och på sin blogg.

– Jag fick så mycket respons och fick ta del av andras, liknande, berättelser, vilket var värdefullt. En kompis sydde till och med specialanpassade kläder till Nova, säger hon.

När vi hälsar på behöver Nova inte längre ha skenan på sig.

Hon sitter i mammas knä och sprattlar med benen som vilken bebis som helst.

Om två månader ska den sista kontrollen göras och då ska Nova förhoppningsvis bli friskförklarad.

– Vi inser ju att man kan drabbas av betydligt värre saker än detta, men när man är mitt uppe i det kan det ändå kännas tufft. Och genom att dela med sig av sina erfarenheter kan man stötta varandra, säger Lisa Enberg.