I förra veckan berättade anstalten i Västervik om att man planerar bygga ut. 50 nya platser planeras.
Tillskottet skulle vara välkommet. De senaste dagarna har flera medier, som TV4 och Kvällsposten, uppmärksammat att svenska fängelser är överfulla.
Under flera år så minskade antalet intagna på svenska anstalter, och kriminalvården har till och med lagt ner anstalter.
Förra året kom ett trendbrott, och redan i början av det här året varnade Kriminalvårdens generaldirektör för att det kunde bli platsbrist om man inte började bygga ut kriminalvården. Framförallt är det platser på slutna anstalter, med säkerhetsklassning ett och två, där det saknas platser.
– I dag har vi 255 intagna, säger Åsa Lindberg, chef för anstalten Västerviks norra.
Det motsvarar en beläggning på 96 – 98 procent. En hög siffra – Kriminalvården har i några olika sammanhang sagt att beläggningen på svenska fängelser inte bör gå över 90 procent. Man hänvisar till slutet av 90-talet och början av 00-talet då man hade hög beläggning. Då hade kriminalvården problem med konflikter, hot och rymningar.
Anstaltschefen Åsa Lindberg är dock försiktig med att utmåla situationen som hotfull.
– Vi har haft den här beläggningen i ungefär ett år nu. Om man tittar på statistiken när det gäller anmälningar om hot eller våld så har det inte ökat, säger hon.
Däremot säger hon att situationen ställer krav på de anställda.
– Vi behöver jobba dynamiskt med säkerheten. Det betyder att vi måste röra oss mycket ute bland de intagna, och möta dem. Det är något som vi verkligen arbetat med i Västervik.
Satsningen i Västervik, och andra utbyggnader för att öka kapciteten i kriminalvården, kommer att kräva ett regeringsbeslut. Enligt kriminalvården centralt fanns ingen tilldelning för sådana satsningar i den budget som övergångsregeringen presenterade i veckan som gick. Det blir förmodligen istället en fråga som en kommande regering får ta ställning till.