Någon gång i mars 1919 hölls kommunalval runt om i Sverige, så också i Västervik. För första gången var rösträtten allmän, både män och kvinnor, fattig som rik, kunde gå till valurnan.
I en motion vill Moderaterna i Västervik att man uppmärksammar jubileet i kommunen.
– Många tar nog rösträtten som en självklarhet. Kanske rentav något som är besvärligt. Då kan det vara värt att påminna om att det som vi bygger mycket av vårt samhälle på inte är äldre, säger Alice Erlandsson, kommunfullmäktigeledamot som valdes in i höstas.
Partiet har inte något förslag på hur jubileet ska firas.
– Kanske vid kommunfullmäktige, eller tillsammans med museet. Man skulle kunna involvera elever och studenter, säger Harald Hjalmarsson.
Den allmänna rösträtten i Sverige kom till under en turbulent tid. Den ryska revolutionen bidrog till att den nya vallagen antogs 1918. Hungerupproren 1917, som startade i Västervik, bidrog nog också till att kraven på politiskt inflytande för en större del av befolkningen fick gehör.
Moderaterna har i sin motion lyft fram en av sina egna politiker för hundra år sedan: Gerda Assarsson.
Redan 1915 valdes hon in i stadsfullmäktige som stadens första kvinnliga politiker. 1921 var hon en av de första kvinnliga riksdagskandidaterna.
– Vi har tagit hjälp av en partikamrat, Birgitta Olivecrona, när det gäller det historiska, berättar Harald Hjalmarsson.
Hon berättade Gerda Assarssons historia i en antologi om kvinnliga moderata pionjärer som kom ut för tio år sedan. Det som ska ha väckt Gerda Assarssons politiska engagemang ska ha varit när hon upptäckte att hon som kvinna inte förfogade över arvet efter sina föräldrar. Det blev starten på ett politiskt engagemang som ledde till Västerviks stadsfullmäktige, men också ett arbete för att få kvinnor att utnyttja sin nyvunna rösträtt.