Han spår nya nedskärningar

Socialisterna avvisar kritiken att deras politik skulle vara orealistisk och populistisk. – Vi visar bara hur mycket pengar som saknas för att omsorg och skola ska kunna leva upp till olika lagkrav, säger Johannes Regell.

Johannes Regell värjer sig mot bilden av att SV lägger orealistiska och populistiska budgetförslag. "Vi visar bara hur mycket pengar som saknas i kommunens ekonomi."

Johannes Regell värjer sig mot bilden av att SV lägger orealistiska och populistiska budgetförslag. "Vi visar bara hur mycket pengar som saknas i kommunens ekonomi."

Foto: Ulrik Alvarsson

Västervik2018-08-21 06:00

2006 kom Socialisterna Välfärdspartiet in i kommunfullmäktige. Man väckte uppmärksamhet med företrädare i 20-årsåldern och långa, ofta provocerande anföranden i kommunfullmäktige.

Nu har ni hängt med i tre mandatperioder. Börjar ni bli medelålders?

­– Det är en känslig fråga (skratt), men vi är inte nya längre, och vi är inte oerfarna.

2014 gjorde Socialisterna Välvärdspartiet sitt hittills bästa val. Man fick tre mandat.

Vilka var det som sökte sig till partiet?

­– Människor som tyckte att det fick vara nog nu, med förstörelsen av allt som är viktigt och gemensamt i det här samhället.

Er politik bygger ju mycket på en kritik av att nedskärningar och hårda avkastningskrav har sänkt kvaliteten i skola och omsorg, och försämrat arbetsmiljön. Vad vill ni göra om ni får inflytande?

­– Det vi skulle göra i Västervik är att lyfta det nödvändiga kravet att alla Sveriges kommuner måste få mer resurser om vi ska uppfylla de tydliga krav som finns i olika lagar, som skollagen till exempel.

De andra partierna kallar era budgetförslag för orealistiska. Hur ser du på den kritiken?

­– Alla budgetar vi har lagt har varit för att visa på hur mycket som saknas. Vi har egentligen inte lagt någon riktig budget. Det är väldigt få partier som gör det. Det är egentligen bara de som har makten som lägger en budget som kan gå igenom. De andra partierna gör ett budgetförslag mer för att visa vad man vill göra istället.

Han säger att socialisterna, om de kom till makten, inte skulle kunna genomföra sina budgetförslag "bang" över en natt:

­– Vi skulle få ta det strategiskt, steg för steg. Den största kostnadsposten i vår budget är sextimmars arbetsdag. Där har vi räknat rakt över hela äldreomsorgen, och rakt över hela skolan. Hade vi makten skulle vi kanske få börja med ett äldreboende, där sjukskrivningstalen är som högst, och därefter se hur man kan flytta fram positionerna och ta nästa steg.

Vad ser ni för möjligheter till en koalition där ni ingår?

– Vi förstår att vi inte kan få allt rakt av, och är ganska snälla i den bemärkelsen att den som inte vill skära ned kan vi samarbeta med. I dagsläget finns det inget parti i Västerviks kommun som verkligen är beredda att säga nej till nedskärningar, men det kanske kan ändra sig.

Ni skiljer er från andra rödgröna partier genom att tala relativt lite om miljö och jämställdhet. Varför det?

­– Att vi inte talar om jämställdhet håller jag inte med om. All vår politik handlar om välfärdssektorerna. Det är där kvinnor till största delen arbetar. Vi kanske inte pratar om feminism. Vi använder inte de "viktiga" orden som folk använder i dag. Problemet i det politiska samtalet i dag är att man använder många fina ord, men man gör inte så mycket.

­– Det är samma med miljön. Problemen är stora och allvarliga, men man sysslar med symbolpolitik i dag.

Är inte det arbete som bedrivs i kommunen i dag med en övergång till bilar som går på fossilfria bränslen, mer återvinning och uppvärmning med förnyelsebara källor bra?

­– Det behöver inte vara fel i sig, men min poäng är att vi stirrar oss blinda på småsaker. Att byta bränsle i hemtjänsten kommer inte att rädda miljön. Den frågan kräver så mycket större förändringar i samhället.

Var är det för förändringar som du vill se?

­– Grundproblemet i dag är att allt i samhället sker för att skapa vinst för dem som äger produktionen. Vår hälsa, vår livssituation och vår miljö är i bästa fall sekundärt.

Andra partier skulle säga att en förutsättning för att kunna stärka den kommunala servicen är ökade skatteintäkter, och att det kräver ekonomisk tillväxt och ett starkt lokalt näringsliv. Hur ser du på det sambandet?

­– Det är inte konstigt eller felaktigt. Vi lever i ett kapitalistiskt samhället, men ska vi lösa våra stora problem måste vi ha ett helt annat samhälle. Vi kommer inte att leva särskilt länge till på den här planeten, om vi inte förändrar saker i grunden.

Finns det företag som borde drivas i offentlig regi?

­– Vi måste ta kontroll över det som är avgörande för samhället: Banker, transportväsende, naturtillgångar, stora industrier... Det handlar inte om att förstatliga korvkiosken på hörnet. Det är en fråga om makt. Om du äger samhällets rikedomar så har du större makt än de folkvalda. Det är inte demokratiskt.

Till sist: Vad tror du kommer att bli kommunens största utmaning under den kommande mandatperioden?

­– Nedskärningarna. Jag tror att vi står inför stora nedskärningar.

Vad talar för det? Det senaste åren har kommunen gjort positiva ekonomiska resultat.

­– Jag tror att den nationella politiken kan tvinga fram nedskärningar i kommunen.

Johannes Regell (SV) tror att den nationella politiken kan tvinga fram nya nedskärningar i svenska kommuner. Det säger han i en webb-tv-intervju med VT.
Johannes Regell (SV) tror att den nationella politiken kan tvinga fram nya nedskärningar i svenska kommuner. Det säger han i en webb-tv-intervju med VT.
Snabba besked

Ska kommunen bygga en södra infart? Nej, om inte staten bekostar den.

Ska kommunen anställa socialt utbildad personal i skolan för att avlasta lärare? Ja.

Måste kommunen höja skatten under mandatperioden? Nej.

Ska kommunen anlita vaktbolag för att höja tryggheten i kommunen? Nej.

Är det bra med privata vårdgivare i hemtjänsten? Nej.

Ska kommunen investera mer i flygplatsen? Nej.

Ska Bostadsbolaget sälja delar av sitt bestånd till företag som är beredda att bygga nya bostäder? Nej.

Ska kommunen bygga en ny ishall? Man ska utveckla hela Bökensved, och det ska bli tillgängligt för så många som möjligt inte bara de som kan betala höga planhyror.

Borde Bostadsbolaget minska sin egen byggavdelning, och köpa mer jobb externt? Ja.

Ska kommunen sälja hela- eller delar av Västervik Resort AB? Nej.

Skulle Västerviks kommun klara sig bättre i Östergötlands län än Kalmar län? Nej.

Borde det införas ett tiggeriförbud i Västervik? Nej.

Har kommunen byggt för stora förskolor de senaste åren? Har inte följt den diskussionen, pass.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!