Ursprunget är en motion från moderaten Elin Landerdahl. Hon efterlyste systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet. Motionen bifölls, men det blev också startskottet på en mer grundlig genomgång på gymnasiet för hur man ska arbeta kring hälsofrågor. En modell togs fram där de obligatoriska samtalen finns med, och där det finns återkommande uppföljningar och analyser av resultaten från samtalen.
Den höjda ambitionsnivån innebär att man behöver förstärka skolsjukvården med en halvtidstjänst. Åtminstone inledningsvis får gymnasiet lösa det inom befintlig budget.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade dock att man ska äska om ett tillskott i budgetarna för kommande år.
– Just nu har gymnasiet bra ekonomi, men det beror bland annat på vakanser. Vi ser att det kommer att bli tuffare för gymnasiet framöver, säger nämndens ordförande Marcus Fridlund (S).