Stämningen i lokalen pendlar mellan gladlynt på gränsen till galghumoristisk och eftertänksamhet. Medlemmarna har varit med om så mycket i jakten efter en fungerande vård för sina skador att humor blir ett skydd mot besvikelser. Gemenskapen är påtaglig, välkomnande och det doftar gott från fika i lokalen.
– Kvicksilver har alltid varit otroligt giftigt, ja, utom när det sitter i munnen förstås, berättar ordförande Lars Adolfsson med ett luttrat skratt.
Framför allt är det ett stort problem att inte bli trodd eftersom det enligt medlemmarna har förekommit ett omfattande forskningsfusk och ren historieförfalskning som främst skedde under 1980-talet. Det var professorn P.O Glantz som gick i spetsen för detta fusk som numera är mycket väl avslöjat, enligt de skrivelser och den nyare forskning som medlemmarna i tandvårdsskadeförbundet presenterat för vår tidning.
Förbjöds
Fusket ledde till att socialstyrelsen inte erkände problemen och amalgam förbjöds inte förrän 2009. Detta trots att det redan tidigare gjorts utförd grundforskning som klart och tydligt visade att amalgam inte alls var så stabilt som gjorts gällande. Fortfarande finns det inom både vård och tandhälsa personal som tror på professor Glantz påhittade teser att det inte skulle vara farligt med amalgam.
Det har självklart orsakat problem för många drabbade. Flera av medlemmarna i föreningen skickades till psykvård när vanliga vården inte kunde förklara deras problem med trötthet, magsmärtor, oro, depression eller någon av de många olika symptom som visat sig följa efter kvicksilverförgiftning. Många drabbade blir dessutom el-överkänsliga. Samtliga medlemmar vittnar om en ständigt pågående kamp. Inte bara mot förgiftningen utan även för förståelse.
Man vill nu från föreningen nå andra drabbade som kanske inte ännu fått vare sig diagnos eller insett vad de upplevda hälsoproblemen kan bero på. Samtidigt arbetar man ytterst aktivt för att göra makthavare, politiker och vård mer medvetna om problemen.