Efter torkan: Djuren får vara ute längre

Sommarens extremtorka fick Sveriges lantbrukare att vädja till länsstyrelserna att låta betesdjuren få gå ute längre än vanligt den här hösten.

I år har länsstyrelsen gett lantbrukarna klartecken att låta djuren gå ute längre än vanligt.

I år har länsstyrelsen gett lantbrukarna klartecken att låta djuren gå ute längre än vanligt.

Foto: Scanpix/arkiv

Västervik2018-10-13 13:00

Håkan Lundgren, från Gamleby, är ordförande i LRF Sydost och han tycker att kontakten med länsstyrelsen fungerat bra.

– De har insett problematiken, säger han.

Bekymret för lantbrukarna är att det i år fattas foder, strömedel och halm till djuren.

Lantbrukare har sett sig tvingade att slakta i förtid och minska ner på sina djurbestånd.

– Om djuren kan gå ute lite längre än vad som är gängse kan man ju spara på det strömedel, halm och foder man har, säger Håkan Lundgren.

Den regel som annars gäller är något diffus, menar han.

– När det inte längre växer tillräckligt ska djuren tas in.

– Men djuren klarar kyla bra, förutsatt att de har tillgång till mat. Däremot gillar de inte blötsnö och regn. De trivs inte när det blir väldigt blött och fuktigt.

Själv har Håkan Lundgren, liksom många av hans yrkeskamrater, varit tvungen att minska ner något på antalet djur i sitt lantbruk efter sommarens extremtorka.

– Jag har även skaffat annat foder, fiberbaserat kraftfoder för att spara på ensilage och grovfoder, förklarar han.

Det var den 2 oktober som yrkeskåren gick ut med en gemensam vädjan, via Lantbrukarnas riksförbund, om att få förlänga utegångsperioden för djuren.

– Vi har haft en bra kommunikation med våra länsstyrelser (i Kalmar, Kronoberg och Blekinge, reds anm) och har fått okej att låta djuren gå ute längre i år.

– Men det måste skötas snyggt, förstås. Inga djur får fara illa. De måste ha mat att äta och någonstans att ta skydd för väder och vind.

Håkan Lundgren berättar att många välvilliga människor erbjudit sig att hjälpa till efter den extrema sommaren.

I augusti inrättade LRF en stödtelefon dit bekymrade lantbrukare kunde ringa. Men dit ringde även lekmän för att de ville upplåta sina mindre gräsytor till bönderna.

– Det har känts bra, lite lättare, att känna att man har stöd. Det är ju betydligt bättre än att känna att man jobbar i motvind – även om folk i allmänhet nog inte inser hur mycket foder som faktiskt gåt åt till djuren, säger han.

Länsstyrelserna och kommunerna har delat tillsynsansvar när det kommer till djurfrågor.

Frågor som rör djurhälsan ligger på länsstyrelsens bord medan kommunen har tillsynsansvar för sådant som rör miljön.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!