Länsstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden beslutade att marken ifråga inte får bebyggas. Mannen överklagade detta och menar att han borde ha rätten till sin egen mark. Hans släkt har i många år brukat jorden däromkring. Enligt honom skulle allemansrätten och strandskyddet inte påverkas negativt utan snarare tvärt om. En levande skärgård bygger, enligt honom, på att man kan bo på och bruka sin mark. Alltså skulle avslaget hämma skärgården snarare än att gynna den.
Mark- och miljödomstolen menar att det inte finns några skäl till att ge honom bygglov. Marken är i nuläget helt obebyggd och ett hus på tomten skulle innebära att hela området privatiserades och därmed skulle inte längre allemansrätten gälla.