Antalet dopningsfall ökar i Sverige

Jonas Karlsson har jobbat som sportjournalist i nÀstan tvÄ decennier. PÄ onsdagseftermiddagen besökte han VÀstervik för att förelÀsa om dopning och dess effekter.

Är du sĂ€ker pĂ„ att du inte Ă€r dopad? Det Ă€r namnet pĂ„  Jonas Karlssons förelĂ€sning.

Är du sĂ€ker pĂ„ att du inte Ă€r dopad? Det Ă€r namnet pĂ„ Jonas Karlssons förelĂ€sning.

Foto: Sally Sjöberg

VĂ€stervik2019-01-16 22:00

Antalet personer i Sverige som dopar sig ökar hela tiden, och i dag Àr det uppskattningsvis omkring 40 000 personer som dopar sig. Anledningen till att mÀnniskor gör valet att prova dopningspreparat kan, enligt Jonas Karlsson, vara att man presterar bÀttre och fÄr snabba resultat. Dopningen ger bÀttre syreupptagning och fler röda blodkroppar, vilket i sin tur kan ge bÀttre kondition. Men biverkningarna Àr mÄnga och trots att mÄnga Àr medvetna om detta vÀljer de ÀndÄ att dopa sig.

– Dopningen tillför en onormal mĂ€ngd testosteron. NĂ€r man har slutat dopa sig sĂ„ slutar kroppen att producera hormonet naturligt, sĂ€ger Jonas Karlsson.

Dopning förknippas av mÄnga med elitidrottare, men hur mÄnga elitidrottare Äker egentligen fast för dopning? World Anti Doping Agency, WADA, gjorde Är 2016 cirka 300 000 dopningstester, varav 1,81 procent visade positivt. Men det Àr inte resultatet som bekymrar Jonas Karlsson, han oroas i stÀllet över antalet genomförda tester. Siffran Àr, enligt hans sÀtt att se pÄ saken, alldeles för liten i jÀmförelse med antalet elitidrottare i vÀrlden.

Att komma undan dopningskontrollerna kan dock verka enkelt för en del.

– Om man tror att man har förbjudna preparat i kroppen kan man undvika kontrollen tvĂ„ gĂ„nger, missar man den tredje Ă„ker man automatiskt dit. Problemet blir att man kan undvika kontrollen tills det tredje testet, i hopp om att preparaten försvunnit ur kroppen, sĂ€ger Jonas Karlsson.

Även kriminella dopar sig, och Jonas Karlsson förklarar att detta kan bero pĂ„ att en bieffekt av dopning kan vara att man förlorar förmĂ„gan att kĂ€nna empati för andra mĂ€nniskor. Men den vanliga svensken tar inte primĂ€rt dopningspreparat för att prestera bĂ€ttre inom sin idrott eller för att stĂ€nga av sina kĂ€nslor. De allra flesta Ă€r unga mĂ€n som vill bygga en superkropp, förklarar han.

– TrĂ€ningen i sig Ă€r inte grejen, utan man trĂ€nar för att bli attraktiv. NĂ€r det Ă€r ens frĂ€msta mĂ„l tar man gĂ€rna en genvĂ€g.

En genvÀg kan vara att ta dopningsklassade preparat, ibland inte alltid medvetet. Ser man till innehÄllsförteckningen pÄ vissa kosttillskott kan de mycket vÀl innehÄlla nÄgot av preparaten, menar Jonas Karlsson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!