Målet för Bidens resa: Ökat stöd på hemmaplan

Joe Bidens resa till Saudiarabien har kritiserats från både höger och vänster i USA och har heller ingen stor förankring bland folk i allmänhet. Förhoppningen är ändå att besöket ska leda till ökat stöd för presidenten. –Biden försöker gå en delikat balansgång, säger statsvetaren Anders Persson.

USA:s president Joe Biden vid en välkomstceremoni i Tel Aviv i onsdags, när hans Mellanösternresa inleddes.

USA:s president Joe Biden vid en välkomstceremoni i Tel Aviv i onsdags, när hans Mellanösternresa inleddes.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

USA/Saudiarabien2022-07-15 05:33

Joe Biden behöver bättra på opinionssiffrorna hemma i USA. Om han under sitt besök i Saudiarabien lyckas få landet att producera mer olja kan det få bukt på skenande amerikanska bränslepriser – och ökat stöd bland väljarna.

– Bränslepriserna är en väldigt viktig sak i det amerikanska samhället eftersom så många människor är beroende av att köra bil. Så allt man kan göra för att få ner de priserna är gynnsamt för presidenten, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier på Uppsala universitet.

Priserna, inte minst på bränsle, har stigit kraftigt i USA och på andra håll i världen sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari.

Viktiga bränslepriser

Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Linnéuniversitetet, påpekar att det är en väl beprövad strategi att söka framgång utrikespolitiskt när det går trögt inrikespolitiskt.

– Biden behöver desperat en "boost" på hemmaplan, för han har usla opinionssiffror. Han behöver all hjälp han kan få, säger Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Linnéuniversitetet.

Under presidentvalkampanjen 2020 uppmanade Joe Biden världen att isolera Saudiarabien "som den paria det är" efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Sedan dess har han fortsatt att kritisera Saudiarabien, ett land som systematiskt kränker mänskliga rättigheter.

"Skolboksexempel"

I dag, knappt två år senare, är världsläget annorlunda och strategin att frysa ut kronprins Mohammed bin Salman verkar ha lämnats därhän. Biden träffar vid sitt besök i Jidda i Saudiarabien kronprinsen, som enligt den amerikanska underrättelsetjänsten CIA gav grönt ljus för mordet på Khashoggi 2018.

– Resan är ett skolboksexempel på hur realism trumfar idealism, hur realpolitik vinner över mänskliga rättigheter, säger Anders Persson.

Från högerhåll i USA handlar kritiken mot resan i stor utsträckning om att dess syfte varit otydligt. Från vänsterflanken handlar kritiken mer om bristande mänskliga rättigheter i Saudiarabien och att Biden genom resan släpper in Mohammed bin Salman i värmen.

– Biden själv säger att det här är ett tillfälle då han kan lyfta frågor som mänskliga rättigheter, men de som verkligen kan något om mänskliga rättigheter, som till exempel Amnesty och Human Rights Watch, är väldigt kritiska. Enligt dem legitimerar Biden ett förtryck som förmodligen bara kommer att bli värre ju mer Mohammed bin Salman legitimeras, säger Anders Persson.

"Ökad stabilitet"

Joe Biden har efter kritiken mot resan försökt motivera varför han åker till Saudiarabien. I en gästkrönika i Washington Post skriver han att det handlar om att möta Rysslands aggression, att kunna konkurrera ut Kina och att arbeta för ökad stabilitet i regionen.

"När jag träffar saudiska ledare på fredag är mitt mål att stärka ett strategiskt partnerskap framöver, som är baserat på ömsesidiga intressen och ansvar", skrev Joe Biden i tidningen.

Enligt krönikan är målet att hålla fast vid grundläggande amerikanska värderingar.

– Biden har ju haft ett starkt initiativ om att försvara demokratin i världen, och då blir Saudiarabien ett problem eftersom det inte är ett demokratiskt land. Det är en balansgång för USA, och en balansgång för Biden, säger Dag Blanck.

Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman vid ett besök i Ankara, Turkiet, i juni. Det var hans första resa till Turkiet efter det att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi styckmördades på det saudiska konsultatet i Istanbul 2018.
Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman vid ett besök i Ankara, Turkiet, i juni. Det var hans första resa till Turkiet efter det att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi styckmördades på det saudiska konsultatet i Istanbul 2018.
Fakta: Mordet på Jamal Khashoggi

Journalisten och saudiern Jamal Khashoggi levde sina sista år i exil i USA, där han bland annat skrev kolumner i The Washington Post. Han var en uttalad kritiker av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman.

Khashoggi kritiserade bland annat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen och beskrev även den rädslans kultur som han ansåg råder i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och dissidenter.

Khashoggi gick in på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober 2018 för att få dokument som krävdes för att han skulle kunna gifta sig. Han kom aldrig levande ur byggnaden.

Till en början hävdade saudiska företrädare att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Först 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att journalisten dödats. Förklaringen som då gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som spårat ur. Regimen ändrade sig senare och sade att mordet varit planerat av dem som utförde det. Ett 20-tal saudier har ställts inför rätta, men alla kopplingar till landets blivande kung har avfärdats.

Amerikansk underrättelsetjänst bedömer att kronprinsen sannolikt godkände en insats för att gripa eller döda Khashoggi.


Fakta: All makt hos kungahuset

Saudiarabien är en absolut monarki, utan vald folklig representation eller politiska partier. Den verkställande makten ligger hos kungen och dennes kabinett. Kungen innehar även posten som premiärminister och kronprinsen är vice premiärminister.

Kungahuset Al Saud håller Saudiarabien i ett järngrepp. Dödsstraff och avrättningar är mycket vanliga. Kritik mot kunga­familjen, regeringen, islam och religiösa ledare bestraffas strängt.

Rösträtten omfattar endast lokalvalen, där kvinnor 2015 för första gången fick delta och rösta. De lokala församlingarnas makt är dock kraftigt begränsad. Politiska partier är förbjudna, det är också förbjudet att offentligt kritisera staten. Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia.

Situationen för de mänskliga rättigheterna är allvarlig och föremål för omfattande internationell kritik. Församlings- eller religionsfrihet existerar inte. Fackföreningar är inte tillåtna och det finns inte någon strejkrätt.

Saudiarabiens ekonomi har byggts upp kring oljan. Reformprogrammet Vision 2030 lanserades i april 2016 med syfte att diversifiera ekonomin.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!