Allas blickar mot öknen – kan avgöra senaten

Maktbalansen stĂ„r och vĂ€ger i USA:s mĂ€ktiga senat. Nu vĂ€nds allas blickar mot tvĂ„ extremt jĂ€mna ökendelstater i vĂ€stra USA – dĂ€r röstrĂ€kningen kan avgöra vilket parti som tar kontrollen.
–De tvĂ„ loppen blir kritiska, sĂ€ger statsvetarprofessorn Dave Wells.

En del av Arizona, vid grÀnsen till Mexiko. Arkivbild.

En del av Arizona, vid grÀnsen till Mexiko. Arkivbild.

Foto: Matt York/AP/TT

USA2022-11-10 01:47

Efter tisdagens val har Demokratiska sidan 48 stolar, och Republikanerna 49, i USA:s senat. DÀrför vÀnds nu hela landets blickar mot Arizona och Nevada, dÀr röstrÀkningen pÄgÄr och det fortfarande Àr för jÀmnt att utse nÄgon segrare.

Vinner nÄgot parti bÄda ÄterstÄende stolarna spelar det ingen roll för maktbalansen om hur det gÄr i den tredje ÄterstÄende delstaten, Georgia, dÀr en andra valomgÄng i vÀntar i december.

Dött lopp

I Arizona har sittande senatorn, demokraten Mark Kelly, ledningen med 51,3 mot 46,5 för utmanaren, republikanen Blake Masters, med 74 procent av rösterna rÀknade.

I Nevada har den republikanske utmanaren Adam Laxalt ledningen med 49,9 procent mot 47,2 procent för den sittande demokraten Catherine Cortez Mastro med 80 procent av rösterna rÀknade.

– Vi Ă€r en vĂ€ldigt liten delstat, men vi har Las Vegas – showstaden, vi gillar strĂ„lkastarljuset, skĂ€mtar Dan Lee, lektor i statsvetenskap vid University of Nevada i Las Vegas, om att uppmĂ€rksamheten nu vĂ€nds mot Nevada.

Hittills Àr det visst övertag för Demokraterna i kampen om senaten. Dels har partiet vunnit över en stol frÄn Republikanerna i och med att John Fetterman vann i Pennsylvania mot Mehmet Oz. I Georgia fick ocksÄ sittande demokraten Rapahel Warnock nÄgot fler röster Àn utmanaren Herschel Walker, Àven om Warnock inte nÄdde upp till de 50 procent av rösterna som delstaten krÀver för att undvika en andra valomgÄng.

Poströster i Arizona


BÄde The New York Times och The Washington Posts prognoser tyder ocksÄ pÄ ett svagt övertag för Demokraterna i bÄde Arizona och Nevada, Àven om bÄda tidningarna konstaterar att det Àr lÄngt i frÄn avgjort.

Dave Wells, som Àr professor i statsvetenskap Vid Arizona State University, dÀr han undervisar i amerikansk politik, sÀger att det frÀmst Àr en sorts handlÀmnade poströster, sÄ kallade "drop offs", som ÄterstÄr att rÀkna för Arizonas del.

– De flesta i Arizona poströstar. Historiskt sĂ„ har Republikanerna poströstat mest, men i och med 2020 har de Ă€ndrats, för att Trump pratade om röstfusk med poströster.

För de som tÀnkt att poströsta, men inte gör det i tid, finns alternativet att lÀmna över poströstsedeln i en vallokal pÄ valdagen.

– Det hĂ€nde med mĂ„nga röster pĂ„ valdagen. De rösterna mĂ„ste verifieras, man mĂ„ste kontrollera att personen inte röstade pĂ„ traditionellt sĂ€tt i vallokalen och verifiera signaturen. Den processen tar en minut per röst att kontrollera, och det Ă€r det som pĂ„gĂ„r och dĂ€rför tar det lite extra tid med röstrĂ€kningen, sĂ€ger Wells.

FrÄgan Àr om den hÀr typen av röster tillfaller frÀmst Demokrater eller Republikaner i delstaten. Wells sÀger att det Àr oklart. Det ÄterstÄr hundratusentals röster att rÀkna, mer Àn nog för att tippa över till Republikanerna.


 liksom i Nevada

Dan Lee sÀger att poströsterna stÄr i fokus Àven i Nevada, men att situationen dÀr Àr nÄgot annorlunda. Socioekonomiskt utsatta vÀljare tenderar att inte rösta alls. Men röstar de, sÄ röstar de oftast pÄ Demokraterna.

– En del av strategin frĂ„n Demokraterna Ă€r att fĂ„ folk att rösta, och lĂ€ttast att rösta Ă€r att Ă€r att poströsta. SĂ„ en del av strategin Ă€r att rösta brevledes, sĂ€ger han.

Republikaner Ä andra sidan tenderar att lÀgga sin röst i vallokalerna, av samma skÀl som i Arizona. I röstrÀkningen, som kan pÄgÄ till efter helgen, ÄterstÄr frÀmst poströster.

– Cortez Mastro ligger nu under med 20 000 röster. Hon hoppas att det finns tillrĂ€ckligt mĂ„nga poströster dĂ€rute som kommer att vara till hennes fördel, sĂ€ger Lee och fortsĂ€tter:

– Kommer hon att vinna? Jag vet inte, för vi vet inte hur mĂ„nga poströster som finns dĂ€rute. Ju fler det finns, desto bĂ€ttre chans har hon.

BÄda statsvetarna Àr överens om att Demokraterna kan vara nöjda med valet, speciellt om partiet behÄller kontrollen över senaten. Det blev inte den "röda vÄg" som Republikanerna hoppats pÄ, Àven om de antagligen tar makten i representanthuset.

– PĂ„ Trumpsidan sĂ„ rĂ€knar jag med att han kommer meddela den 14:e att han kommer att stĂ€lla upp i nĂ€sta presidentval. MĂ„nga Trumpstödda kandidater förlorade i valet, som i Pennsylvania, men det fanns andra som JD Vance i Ohio som vann. SĂ„ folk kommer att vĂ€lja bland bevisen för att stödja sin tes i frĂ„gan, sĂ€ger Wells.

Fakta: USA:s senatsval

USA:s senat, den övre kammaren, bestÄr av tvÄ senatorer frÄn varje delstat, som vÀljs för sex Är. För att bli senator ska man vara minst 30 Är gammal och ha varit amerikansk medborgare i minst nio Är och bo i den delstat som man blir invald av.

En tredjedel av USA:s 100 senatorer valdes i tisdagens mellanÄrsval i USA. Inför valet var det helt jÀmnt mellan de tvÄ politiska sidorna, med 50 stolar vardera och vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst.

Hittills har Demokraterna vunnit över en stol som tidigare tillhörde en Republikan (i Pennsylvania).

I Georgia krÀvs en andra röstomgÄng för att avgöra vilken av kandidaterna medan det fortfarande Àr för jÀmnt i Nevada och Arizona för att avgöra om stolen blir republikansk röd eller demokratisk blÄ. I dag hÄlls stolen av demokraten Raphael Warnock, som utmanas av republikanske Herschel Walker.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!