De ryska trupperna, flera tiotusentals man, står kvar vid Ukrainas gräns. Samtidigt bygger Ryssland ut sin militära närvaro i Belarus. Men någon form av storinvasion eller militär attack mot Ukraina har ännu inte skett, och omvärlden fortsätter hållas på halster.
Den ryska militären finns där för att förstärka andra medel; cyberattacker, desinformation och hybridhot, som ingår i den pågående ryska offensiven mot Ukraina, enligt experter. Ingen vet ännu om styrkorna kommer att användas till en regelrätt invasion eller inte.
Att Ryssland däremot redan påbörjat en offensiv i hybridkriget gentemot Ukraina är flera experter överens om, även om det kan vara svårt att peka ut en aktör bakom vissa händelser.
– Själva vagheten i hybridbegreppet är kärnan – det gör det möjligt för en aktör att förneka sin inblandning, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Mer aggressiv
Ryssland har fört ett hybridkrig ända sedan maktskiftet i Ukraina 2004 som döpts till "orangea revolutionen", enligt Hanna Smith, expert vid Europeiska kompetenscentret mot hybridhot i Helsingfors. 2014 kulminerade detta i annekteringen av Krim, även om denna skedde med militära medel, och har pågått sedan dess mer eller mindre intensivt, säger hon till TT.
I slutet av förra året inleddes den pågående offensiven.
– Man har intensifierat aktiviteten och den har ändrat karaktär. Det militära elementet har kommit starkare in i bilden, vi ser mer av det och det har blivit obekvämare: militären vid Ukrainas gräns, trupperna i Belarus och att Ryssland planerar väldigt många militärövningar på flera håll just nu.
– Just taktiken har blivit mer aggressiv – man syns mer just nu, säger Hanna Smith.
Skapar oro i landet
Andra exempel ses inne i Ukraina: en stor hackerattack den 14 januari släckte ned flera av den ukrainska regeringens sajter, och ett hotfullt budskap framfördes. En grupp personer som planerat ett stort upplopp har gripits av ukrainsk polis. Brittisk underrättelsetjänst har också sagt sig ha information om att Moskva överväger möjligheten att genomföra en kupp och installera en prorysk ledare i Ukraina.
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har för svenska kollegan Ann Linde berättat om hur skolor, sjukhus och andra institutioner i Ukraina sedan den 1 januari utsatts för omkring 10 000 bombhot och hot om minor. Hot som tvingat verksamheter att avbrytas, och väckt oro hos befolkningen.
– Det är en hybridhot-aktivitet och hör definitivt till bilden, säger Hanna Smith.
Mediepropaganda i Ryssland, som vänder på den bild av krisen som ges i väst, ingår också i den ryska offensiven.
Har ändrat dagordningen
Syftet med offensiven i hybridkriget är att åstadkomma någon form av förändring inne i Ukraina och i omvärlden. Ryssland har lyckats få upp Natofrågan på den politiska dagordningen, enligt Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan.
– Även om det finns ett antal åtgärder i gråzonen som Ryssland kan använda för att destabilisera Ukraina kan de inte komma hur långt som helst med det. Det är knutet till att det finns en fysisk militärmakt som man kan använda. Hittills har den använts till att skicka en signal om att man måste lösa situationen i Ukraina, säger han.
Att Ryssland fortsätter hybridkriget år efter år kan verka obegripligt i väst, påpekar Hanna Smith:
– Men ur rysk synvinkel känner de sig sårbara. Deras identitet är att vara en stormakt, som man respekterar och är rädd för. Det är en av anledningarna till varför vi är där vi är. Så länge de har ett auktoritärt system kommer det att fortsätta.
