Sverige fördjupar försvarssamarbete med Ukraina

Sverige och Ukraina ingår ett nytt avtal om försvarssamarbete, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist (S) och hans ukrainske kollega Oleksij Reznikov vid en pressträff. –Vi fortsätter det samarbete vi har, men fördjupar det, säger Hultqvist till TT.

Oleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff.

Oleksij Reznikov och Peter Hultqvist (S) vid tisdagens pressträff.

Foto: Christine Olsson/TT

Ukraina2021-12-14 09:05

Konkret innebär överenskommelsen bland annat ökat informationsutbyte och samarbete kring utbildning av militärer, enligt försvarsdepartementet. Avtalet ersätter ett tidigare protokoll från 2001.

– I det här spända läget är det viktigt att arbeta på ett sådant sätt att vi kan upprätthålla freden, men också respekten för internationell rätt, säger Hultqvist, syftande på säkerhetsläget i östra Ukraina och konflikten med Ryssland, som dominerade mötet med ukrainske kollegan Oleksij Reznikov.

Sverige bjuder också in Ukraina till den internationella försvarsövningen Aurora 2023, ett erbjudande som Reznikov tackar ja till på stående fot. Ett tiotal länder kommer att delta i övningen.

Dominerat flera möten

Under sitt besök i Sverige har Reznikov också träffat utrikesminister Ann Linde (S) och besökt militära förband, bland annat Fjärde sjöstridsflottiljen och Amfibieregementet i Berga.

Det spända läget vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina har dominerat en rad internationella möten de senaste veckorna, bland annat ett ministerrådsmöte i OSSE-kretsen, ett toppmöte mellan USA:s och Rysslands presidenter förra veckan, och nu senast EU:s utrikesministermöte i Bryssel i måndags.

– Signalerna från det internationella samfundet är tydliga. Ukraina kommer inte att stå ensamt om Ryssland invaderar, säger Reznikov på pressträffen.

Handfast och resolut

På en fråga från TT om han är besviken över bristen på konkreta löften om militär uppbackning från väst svarar den ukrainske försvarsministern att han upplever ett starkt stöd, som han tror är mer än bara tomma ord.

– Jag tolkar det som mer än bara allmänna artighetsfraser om hur bekymrade de (Ukrainas allierade) är. I mina ögon rör det sig om handfasta och resoluta åtgärder riktade mot Ryssland, säger han.

Konflikten har pågått sedan Ryssland år 2014 annekterade Krimhalvön i strid med internationell rätt och ett krig bröt ut i östra delen av Ukraina, där regioner har brutit sig loss med ryskt stöd. Under hösten har läget förvärrats med omfattande rysk mobilisering i gränstrakterna, och bland annat USA har varnat för en regelrätt, nära förestående, invasion.

Kräver garantier från Nato

Från Moskva avfärdar man västvärldens larm. Samtidigt kräver man en ickeutvidgningsgaranti från Natos sida, för att förhindra att Ukraina går med i försvarsalliansen.

Såväl Ukraina som landets västallierade viftar bort den tanken.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

Första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!