"Rysslands röda linje för Ukraina har flyttats"

Att Ryssland Àr emot ett ukrainskt Natomedlemskap Àr uttalat sedan lÀnge. Men pÄ senare tid har all form av militÀrt samarbete, Àven med enskilda medlemslÀnder, tolkats som ett övertramp, enligt Jakob Hedenskog, analytiker pÄ UI.
–Ribban för vad Ryssland kan leva med har sĂ€nkts.

Ukrainska soldater vid linjen som skiljer dem frÄn pro-ryska separatister i Donetsk, östra Ukraina.

Ukrainska soldater vid linjen som skiljer dem frÄn pro-ryska separatister i Donetsk, östra Ukraina.

Foto: Andriy Dubchak/AP/TT

Ukraina2021-12-07 16:03

Ryska krypskyttar och stridsvagnar har anslutit sig till styrkorna vid Ukrainas östra grÀns, hÀvdar Ukrainas försvarsdepartement bara timmar före USA:s president Joe Bidens digitala möte med sin ryska motsvarighet Vladimir Putin under tisdagseftermiddagen, svensk tid.

Det finns flera skÀl till att ta uppgifterna med försiktighet.

– Man fĂ„r utgĂ„ frĂ„n att ett krig pĂ„gĂ„r och att bĂ„da sidor har ett intresse av att förstĂ€rka sin bild, sĂ€ger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Den ryska nÀrvaron i Ukraina Àr dÀremot uppenbar. Soldater finns lÀngs grÀnsen och inne i landet finns separatiststyrkor utrustade med ryska vapen.

SĂ€nkt ribba

Hotet Àr högst verkligt, enligt Jakob Hedenskog, som tidigare arbetat som forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI).

– Men det Ă€r klart att Ukraina har ett intresse av att omvĂ€rlden, i synnerhet Nato och vĂ€stmakterna, tar det hĂ€r pĂ„ största allvar. DĂ€rför kan det frĂ„n Ukrainas sida finnas ett önskemĂ„l att förstora upp det akuta hotet, sĂ€ger han.

Ryssland menar i sin tur att Nato har för avsikt att utvidga österut. Moskva har sedan lÀnge haft ett ukrainskt Natomedlemskap som röd linje, men senaste tidens upptrappning tyder pÄ att den grÀnsen flyttats, enligt Hedenskog.

– Jag anser att man Ă€ndrat den till att inte bara gĂ€lla utvidgning av Nato utan alla former av militĂ€ra samarbeten, Ă€ven med enskilda medlemslĂ€nder. Ribban har sĂ€nkts nĂ€r det gĂ€ller vad Ryssland kan leva med.

En hÀndelse som analytiker hÀvdat ses som ett övertramp Àr Natolandet Turkiets vapenhandel med Ukraina tidigare under hösten.

– Den bidrog sĂ€kert till upptrappningen. Det finns en tidsmĂ€ssig korrelation till Ukrainas anvĂ€ndning av de turkiska drönarna i kriget i Donbas (i östra Ukraina), sĂ€ger Jakob Hedenskog.

Vill skrÀmmas

Enligt amerikanska underrÀttelser planerar Ryssland för en eventuell militÀr offensiv redan tidigt nÀsta Är. En invasion av östra Ukraina behöver dock inte nödvÀndigtvis vara det huvudsakliga mÄlet med Rysslands ökade nÀrvaro vid grÀnsen. MilitÀra medel kan anvÀndas för att kriga, men Àven för att skrÀmma motstÄndaren till eftergifter, sÀger Hedenskog.

– Min bedömning Ă€r att Ryssland har trupperna dĂ€r för att i första hand trycka pĂ„ politiskt och diplomatiskt. Men dĂ€rmed inte sagt att situationen inte kan eskalera och att de kan komma anvĂ€ndas senare.

NÀr Ryssland kraftsamlade vid grÀnsen i vÄras ledde det till ett toppmöte mellan Joe Biden och Vladimir Putin i schweiziska Genéve.

TT: Är det, utifrĂ„n det, en rysk framgĂ„ng att tisdagens digitala möte mellan Biden och Putin ens Ă€ger rum?

– Ja, det Ă€r vad de strĂ€var efter. Sedan fĂ„r vi se vad det resulterar i, sĂ€ger Hedenskog.

RÀttad: Uppgifter i en tidigare utsÀnd faktaruta ansluten till denna text var felaktiga. En ny faktaruta har dÀrför anslutits till texten.

Fakta: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014.

Senare valdes EuropavÀnlige Petro Porosjenko till ny president i Ukraina.

I slutet av februari 2014 intog prorysk mils flera byggnader i Krimhalvöns huvudort Simferopol.

Den 16 mars hölls en folkomröstning, som stora delar av omvÀrlden klassat som illegal, om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina och om anslutning till Ryssland. Det officiella resultatet sades visa att 97 procent av befolkningen var för att bryta sig loss frÄn Ukraina. Den 18 mars beslutade Ryssland att i strid med internationell rÀtt införliva Krim i Ryska federationen.

De ukrainska lÀnen Donetsk och Luhansk angreps ocksÄ och lÀget dÀr ledde snart till öppna strider. Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har hela tiden förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till den folkomröstning som en stor del av omvÀrlden anser riggad. EU och USA har vÀgrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!