Därför drabbas britterna hårt av covid-19 – igen

När den brittiska regeringen i somras lyfte alla restriktioner som införts för att bromsa spridningen av covid-19 befarade många en kraftig ökning av nya fall. En sådan uteblev, men smittspridningen låg kvar på ungefär samma höga nivå.

Tre månader senare är Storbritannien återigen ett av de länder i Europa som är hårdast drabbat av covid-19. Nära 450 nya fall per 100 000 invånare har registrerats de senaste sju dagarna, vilket placerar landet på sjunde plats i Europa, och överlägset först bland västeuropeiska länder. Tio dödsfall per miljon invånare har rapporterats under samma tidsperiod, omkring tre gånger så många som i Sverige.

Skyddet avtar

Hur kommer det sig att britterna, som var bäst i klassen när västländerna tävlade om att sjösätta sina vaccinationsprogram, nu drabbas så hårt igen?

Just framgångarna med vaccinering i våras kan vara en del av förklaringen, då skyddet har visat sig avta med tiden – särskilt för dem som fått Astra Zenecas vaccin.

– Det är nog en av de mest sannolika förklaringarna. I och med att Storbritannien satsade väldigt mycket på Astras vaccin så har skyddet mot symptomatisk infektion avtagit, och det driver på smittspridningen, säger Farshid Jalalvand, forskare inom klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.

Ungdomar vaccinerades senare

En annan faktor som lyfts fram i brittiska medier är att frånvaron av restriktioner och den dåliga efterlevnaden av de rekommendationer och regler som fortfarande är i kraft – till exempel krav på munskydd i kollektivtrafiken – gör britterna mer utsatta än befolkningen i andra europeiska länder. Teorin haltar dock, då Sverige har betydligt lägre smittspridning och färre döda, trots att i princip ingen använder munskydd här.

Storbritannien påbörjade också vaccineringen av ungdomar senare än exempelvis Frankrike och Tyskland. Ytterligare en hypotes är att en undervariant av den smittsamma deltavarianten, AY.4.2, har fått starkare fäste i Storbritannien, något som skulle kunna förklara en del av ökningen.

Många olika faktorer

Farshid Jalalvand varnar samtidigt för att stirra sig blind på enskilda faktorer i försöken att förklara skillnader mellan olika länder, då det finns mängder av saker som skiljer sig åt.

– Låt oss säga att trångboddheten är större i ett land än i ett annat. Ventilationssystemen i byggnader kanske är mycket sämre. Barnen kanske är mer överviktiga. Det finns hundra sådana faktorer som var och en bidrar lite grann, och sammantaget gör att ett virus kan få stort genomslag i ett land men inte så stort i ett annat, säger han.