Sida stoppar Myanmar-bistÄnd efter kuppen

Sida drar in delar av utvecklingsstödet till Myanmar. MilitÀrkuppen i början av februari gör det orimligt att ge bistÄnd till statliga institutioner, enligt myndigheten.

Soldater i Myanmars största stad Rangoon.

Soldater i Myanmars största stad Rangoon.

Foto: AP/TT

Stockholm2021-02-16 05:17

Sverige ska varken skicka pengar till eller bidra till att ge juntastyret i Myanmar (Burma) internationellt erkÀnnande, enligt myndigheten.

– Det militĂ€ra maktövertagandet har fördömts av nĂ€stan hela vĂ€rlden. Vi vill absolut inte vare sig stödja det hĂ€r med resurser i form av bistĂ„nd eller legitimera det, sĂ€ger Göran Holmqvist, avdelningschef för Asien, Mellanöstern och humanitĂ€rt bistĂ„nd pĂ„ Sida, till TT.

Sida fortsÀtter dock att stödja organisationer och rörelser i Myanmar som arbetar för demokrati och mÀnskliga rÀttigheter.

Stöd till oberoende aktörer

– Det Ă€r en mindre del av vĂ„rt engagemang som berörs, ungefĂ€r tio procent av samarbetet. De stora delarna handlar om stöd till oberoende aktörer som verkar för demokrati och Ă€r engagerade i fredsprocesser, trygg hĂ€lsovĂ„rd i landets konfliktomrĂ„den, och att nĂ„ ut till ungdomar med sexualupplysning, sĂ€ger Holmqvist.

– Hela den verksamheten Ă€r fortsatt relevant.

Sammanlagt uppgÄr det svenska bistÄndet i form av utvecklingssamarbete och humanitÀrt stöd till Myanmar till drygt 300 miljoner kronor per Är, varav det lÄngsiktiga utvecklingssamarbetet stÄr för lejonparten. NÄgra bilaterala avtal mellan Stockholm och Naypyidaw existerar inte, utan stödet betalas ut genom olika FN-organisationer, dÀribland utvecklingsprogrammet UNDP.

Drabbar inte enskilda

Sida ser ingen risk att beslutet pÄverkar enskilda personer.

– De Ă„tgĂ€rder vi vidtar kommer inte att drabba enskilda mĂ€nniskor. Det humanitĂ€ra bistĂ„ndet fortsĂ€tter, sĂ€ger Holmqvist.

MilitÀrkuppen i Myanmar genomfördes den 1 februari. Soldater förde bort civila politiker i gryningsrÀder, dÀribland ledaren Aung San Suu Kyi, som sedan dess hÄlls i fÀngsligt förvar.

Maktövertagandet gjorde slut pÄ ett Ärtionde av stapplande folkstyre, och har mötts av fördömanden frÄn bÄde FN och en lÄng rad vÀstmakter och andra lÀnder.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och grÀnsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning pÄ nÀrmare 54 miljoner, enligt berÀkningar frÄn 2018.

Huvudstaden Naypyidaw Àr en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, Är 2002. Tre Är senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien men blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pÄgÄtt sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi fÄr enligt författningen inte bli president och har formellt en sÀrskilt inrÀttad post som nationell rÄdgivare. I praktiken Àr hon Myanmars egentliga civila ledare.

MilitÀren har enligt författningen en fjÀrdedel av platserna i parlamentets bÀgge kamrar. De platserna tillsÀtts av överbefÀlhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsstÀllning kritiserats skarpt för att inte stoppa militÀrens agerande mot de muslimska rohingyerna.

VÄld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste Ären lett till en intensiv flyktingvÄg frÄn framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

KĂ€llor: NE, Landguiden/UI, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om