Våldsam protestdag kan leda till nedtrappning

I två månader har tusentals bönder blockerat stora vägar runt Indiens huvudstad New Delhi. Knäckfrågan är regeringens lagförslag om reformer i jordbrukssektorn, som lades fram i höstas.

I tisdags forcerade jordbrukare, vissa i traktorer eller till häst, polisens avspärrningar och tog sig upp på det historiska röda fortet i Delhi. Mycket tyder på att aktionen utfördes av vissa grupperingar inom bonderörelsen som har velat genomföra mer radikala protester.

Efter sammandrabbningarna med polisen som följde ser det ut som att protesterna är på väg att trappas ned. Henrik Chetan Aspengren, forskare och tillförordnad chef för Utrikespolitiska institutets Asienprogram, tror inte att själva sakfrågan om reformerna kommer att påverkas som en följd av händelserna.

– Jag tror att de utomparlamentariska protesterna som vi har sett långsamt kommer att ebba ut, men att det kommer att ske en sorts politisk dialog där regeringen erbjuder vissa politiska förändringar i de lagförändringar man har lagt.

Inte landsomfattande

Protesterna är inte landsomfattande, understryker Henrik Chetan Aspengren. De bönder som har tagit sig till Delhi och blockerat in- och utfarter vid staden kommer främst från delstaterna Punjab och i viss mån Haryana.

– Regeringen har tillåtit protesterna i snart två månaders tid utan att ingripa särskilt aktivt vid Delhis gränser. Modis regering har haft möjlighet att ingripa starkt, så på ett sätt har man låtit det här pågå.

Han ser dock inte situationen som ett stort problem för premiärministerns popularitet, eftersom det finns en politisk samsyn om att jordbrukssektorn behöver reformeras. Däremot är man oenig om hur det ska gå till.

– Den här regeringen är lite av en teflonregering. Det är flera stora frågor som den har lyckats skaka av sig och de har ändå fortsatt vinna delstatsval och gå framåt i opinionsmätningar, så jag tror inte att det här blir en stor prestigeförlust för Modi.

Minskat stöd

Tisdagens våldsamma utveckling hade inte stöd i hela proteströrelsen, och har mötts av kritik.

– Resultatet av det är en ganska kraftfull reaktion från olika håll, både från politiska läger men även den allmänna debatten där bonderörelsen har tappat stöd efter incidenten, säger Henrik Chetan Aspengren, som lägger till att böndernas situation kommer att uppmärksammas även i fortsättningen.

Efter oroligheterna drog sig bönderna tillbaka till sina ursprungliga läger vid stadens utkant. Efter det har flera bondeorganisationer fördömt våldet och har meddelat att de drar sig ur protesterna. Det har lett till att två vägar som varit blockerade i flera veckor rensats. Flera organisationer har också meddelat att en planerad demonstrationsmarsch mot parlamentet nästa vecka har ställts in.

Pågående dialog

De lagförslag som lades fram i höstas ses av vissa som positiva, medan andra ser faror. Enligt premiärministern ska förändringarna locka till investeringar i jordbruket och gynna bönderna. Många jordbrukare befarar tvärtom att omläggningarna kommer att leda till försämringar, då de inte längre kommer att få garanterade minimipriser för sina produkter, även om förändringen även innebär större friheter.

Regeringen har medan protesterna pågått fört en dialog med bonderörelsen, och efter ett beslut i Högsta domstolen har implementeringen av de nya lagarna senarelagts. Men att reformerna, när de införs, kommer att påverka landets bönder och de fattiga delarna av jordbrukssektorn råder det inget tvivel om.

Delhi-polisen har meddelat att den använder ansiktsigenkänningsteknik för att identifiera dem som var inblandade i sammandrabbningarna med polisen i tisdags.