SĂ„ kan Trump klamra sig fast vid Vita huset

"Oprövad mark och extremt farligt". SÄ sÀger statsvetaren Dennis Goldford om den manöver Demokraterna fruktar att Donald Trump förbereder. Den skulle kunna leda till att presidenten blir kvar i Vita huset.

USA:s president Donald Trump i Vita husets pelargÄng.

USA:s president Donald Trump i Vita husets pelargÄng.

Foto: Susan Walsh/AP/TT

Politik2020-11-15 10:25

En vecka har gĂ„tt sedan konfettin regnade över en lycklig Joe Biden som utsetts till segrare i USA:s presidentval. Drygt en och en halv vecka efter valet har demokraten Biden 306 elektorsröster – det krĂ€vs 270 för att vinna.

Men Trump vĂ€grar att erkĂ€nna sig besegrad. Han tiger och tillsĂ€tter lojalister pĂ„ nyckelposter inom försvars- och justitiedepartementen. Via Twitter framhĂ€rdar presidenten med pĂ„stĂ„enden om valfusk och hans kampanj har – utan bevis och utan framgĂ„ngar – lĂ€mnat in stĂ€mningar mot det "riggade valet" i ett antal delstater.

– Man har alltid rĂ€tt att pröva ett valresultat i domstol. Men i princip alla fall har avvisats hittills, eftersom Trumpkampanjen saknar bevis, konstaterar Goldford, som Ă€r professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.

Enorm maktfaktor

ÄndĂ„ vĂ€xer oron bland Joe Bidens anhĂ€ngare. ÖvergĂ„ngsprocessen kommer inte i gĂ„ng, demokraten har stĂ€ngts ute frĂ„n underrĂ€ttelsedragningar och fĂ„r inte tillgĂ„ng till de federala resurser en tilltrĂ€dande president ska ha. Men den kanske största rĂ€dslan Ă€r att Donald Trump har en slug plan för att klamra sig fast vid Vita huset.

Donald Trump och hans familj Ă€r en enorm maktfaktor inom Republikanerna. Över 72 miljoner amerikaner röstade pĂ„ presidenten och han har 89 miljoner följare pĂ„ Twitter. Trumps bĂ„da söner, Don Jr och Eric, har de senaste dagarna gjort hotfulla utspel om att partikamrater med framtidsambitioner bör rĂ€tta in sig i ledet och stödja pĂ„stĂ„endena om valfusk. Flera högt uppsatta republikaner, som senatens majoritetsledare Mitch McConnell och utrikesminister Mike Pompeo, har gjort det.

Strunta i folkets röst?

Den yttersta farhÄgan för Demokraterna Àr att denna TrumpmÀrkta makt pÄverkar elektorskollegiet. USA har som bekant ett komplicerat valsystem dÀr vÀljarna i de olika delstaterna röstar pÄ elektorer som i sin tur voterar fram presidenten.

Normen Àr att elektorerna speglar majoritetsrösterna i en delstat, men detta Àr just en norm, noterar Lonna Rae Atkeson, professor i statsvetenskap och valexpert, vid University of New Mexico.

– PĂ„ flera platser har delstatsstyrena möjlighet att ta över rĂ€tten (att utse elektorer), sade hon nyligen vid en briefing som TT deltog i.

SÄ skulle dÄ republikanska delstatsstyren i stater dÀr Joe Biden vunnit kunna strunta i folkets röst och ÀndÄ utse republikanska elektorer som röstar fram Donald Trump? Scenariot Àr inte omöjligt.

– Vi vet helt enkelt inte. Det vore ett extremt agerande, sĂ€ger Goldford.

– I sĂ„dana fall befinner vi oss i ett grundlagsmĂ€ssigt ingenmansland, inför en konstitutionell kris.

KöttÀtande blomma

Sker nÄgot sÄdant lÀr Demokraterna slÄ bakut och stÀmma delstaterna, processer som sannolikt gÄr till Högsta domstolen. DÀr har Donald Trump just tillsatt sin tredje domare.

Högsta domstolen hade ett parallellt fall i somras. DÄ beslutades att delstater som har lagar som slÄr fast att elektorer mÄste rösta i enlighet med hemstatens valresultat fÄr straffa sÄ kallade "trolösa elektorer", som ÀndÄ röstar efter eget huvud (det har skett nÄgra fÄ gÄnger de senaste decennierna och aldrig pÄverkat ett presidentvals utgÄng).

Lagar mot "trolösa elektorer" finns i 32 delstater, men bara 15 av dem straffar eller tar bort en elektor som gÄr emot valresultatet, enligt public servicekanalen NPR. I de övriga skulle, Ätminstone i teorin, delstatsstyren kunna utse elektorer som röstar tvÀrs emot folkets vilja.

– I nulĂ€get undrar jag var republikanerna finns som sĂ€ger ifrĂ„n, de som sĂ€tter grundlagen före Trumpismen, suckar Goldford.

– Det Ă€r partiet som möjliggjort det hĂ€r. Trump Ă€r som den köttĂ€tande blomman i "Little shop of horrors" och Republikanerna har matat honom.

Galenskap nya normala

TT: Finns det nÄgon annan laglig vÀg för Trump att hÄlla sig kvar i Vita huset?

– Egentligen inte, om inte en stĂ€mning i nĂ„gon vĂ„gmĂ€starstat plötsligt gĂ„r hans vĂ€g. Konstitutionen sĂ€ger att Donald Trumps mandatperiod Ă€r slut den 20 januari klockan 12.00, det kan inget Ă€ndra pĂ„.

TT: Hur sannolikt Àr det att delstatsstyren faktiskt utser republikanska elektorer Àven om vÀljarna röstat demokratiskt?

– Det kan jag inte svara pĂ„. Galenskap Ă€r det nya normala hĂ€r och mĂ„nga politiker Ă€r rĂ€dda för TrumpanhĂ€ngarna, en grupp som fostrats av kabel-tv och sociala medier.

Fakta: De kommande stegen i USA-valet

8 december: Kallas i USA för Safe Harbor Day. All röstrÀkning och fastslagning av resultaten ska vara klart i delstaterna och elektorerna utses.

14 december: Medlemmarna i elektorskollegiet möts i delstatshuvudstÀderna för att formellt rösta pÄ en president och en vicepresident.

6 januari: Representanthuset och senaten möts för att rÀkna elektorsrösterna.

20 januari: Den avgÄende presidentens mandatperiod löper ut klockan 12. Kort dÀrefter svÀrs den nye presidenten in.


Bakgrund: Elektorer utser USA:s president

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som vÀljarna i de 50 delstaterna utser nÀr de gÄr och röstar pÄ valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krÀvs för att bli president.

Den kandidat som fĂ„r flest röster i en delstat brukar enligt normen fĂ„ alla elektorsröster dĂ€r (bortsett frĂ„n i Maine och i Nebraska dĂ€r elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar). Det betyder att vinnaren inte nödvĂ€ndigtvis fĂ„r flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster Ă€n republikanen Donald Trump – men Trump vann Ă€ndĂ„ valet.

En delstat har lika mÄnga elektorer som den har representanter i kongressen (det vill sÀga antalet representanthusledamöter plus de tvÄ senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmÀngd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsomrÄdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten Àr Kalifornien med 55 elektorer, dÀrefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jÀmna sÄ kallade vÄgmÀstardelstater dÀr det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och dÀr valet i realiteten avgörs Àr Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).

Elektorssystemet Àr omdebatterat. Dess försvarare sÀger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater fÄr inflytande. Dess kritiker menar att det Àr odemokratiskt eftersom den kandidat som fÄr flest antal röster inte alltid vinner.

KĂ€lla: Real Clear Politics och Politico

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!