HRW anklagar Kina för brott mot mÀnskligheten

Kina har upprepade gÄnger anklagats för att begÄ brott mot mÀnskligheten i behandlingen av muslimska minoritetsgrupper i Xinjiangprovinsen. Nu ansluter sig den ansedda mÀnniskorÀttsorganisationen Human Rights Watch till anklagelserna.

HRW:s Kinachef Sophie Richardson. Arkivbild.

HRW:s Kinachef Sophie Richardson. Arkivbild.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

Politik2021-04-19 16:00

– Kinas regering har och fortsĂ€tter att begĂ„ brott mot mĂ€nskligheten mot uigurer, kazaker och andra turkiska folkgrupper i Xinjiang. Vi krĂ€ver omedelbara Ă„tgĂ€rder frĂ„n det internationella samfundet, sĂ€ger HRW:s Kinachef Sophie Richardson och fortsĂ€tter:

– Det Ă€r vĂ€rt att understryka att brott mot mĂ€nskligheten Ă€r bland de vĂ€rsta brotten i internationell rĂ€tt, och vi tycker att de ansvariga ska utredas, sĂ€ger hon.

Kritiken har pÄ senare Är haglat mot Kinas försök att stÀvja sjÀlvstÀndighetsrörelsen bland de muslimska uigurerna och andra turkiska folkgrupper i Xinjiangprovinsen i landets nordvÀstliga hörn. Kampanjen som inleddes 2014 har hittills inneburit att minst en miljon mÀnniskor har frihetsberövats och satts i sÄ kallade politiska omskolningslÀger, hÀkten och fÀngelser, enligt Human Rights Watch (HRW).

Dyster situation

Kinesiska domstolar har delat ut hÄrda straff för förseelser, som att skicka vidare ljudinspelningar med religiöst innehÄll eller ladda ned e-böcker pÄ uiguriska. Gripandena i Xinjiangprovinsen stod för runt 20 procent av alla gripanden i hela Kina under 2017, trots att befolkningen i Xinjiang bara utgör 1,5 procent av hela landets befolkning, skriver organisationen i sin senaste rapport.

– Situationen Ă€r dyster. Vi har dokumenterat tortyr, ofrivilliga försvinnanden, familjeseparationer, kulturell förföljelse, godtyckliga gruppfĂ€ngslanden och gripanden, sĂ€ger Richardson.

Anklagelser om folkmord

USA anklagar sedan tidigare Kina för att göra sig skyldigt till brott mot mÀnskligheten i samband med övergreppen pÄ uigurerna i Xinjiangprovinsen.

Den 22 mars i Är införde EU, USA, Storbritannien och Kanada sanktioner mot fyra kinesiska medborgare kopplade till övergreppen mot uigurer i Xinjiang-provinsen. Kina har avvisat kritiken och slog snabbt och hÄrt tillbaka. Tio forskare och politiker frÄn EU samt fyra organisationer förbjuds frÄn att resa till och göra affÀrer med Kina. PÄ listan finns bland andra Utrikespolitiska institutets Kinaforskare Björn Jerdén.

USA:s utrikesdepartement slÄr dessutom fast att Kina gör sig skyldig till folkmord mot uigurerna, en Äsikt som delas av parlamenten i Kanada, Belgien och NederlÀnderna. HRW har dock inte funnit stöd för anklagelsen om att uigurerna utsÀtts för folkmord.

Bakgrund: Xinjiang och uigurerna

Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvÀstligaste hörn. Med en yta mer Àn tre gÄnger sÄ stor som Sveriges utgör regionen en sjÀttedel av Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invĂ„nare (2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkĂ€nda minoritetsfolk – Ă€r den största gruppen med 8–10 miljoner.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta kÀnt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strÀvat efter oberoende.

PÄ senare Är har sjÀlvstÀndighetsambitionerna i regionen uppmÀrksammats genom flera vÄldsamma attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner pÄ dessa.

2016 började myndigheterna bygga fĂ€ngelseliknande anlĂ€ggningar. DĂ€r har mĂ€ngder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot tvĂ„ – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir mĂ€nniskor skilda frĂ„n sina familjer, inlĂ„sta utan rĂ€ttegĂ„ng, politiskt indoktrinerade och utsatta för vĂ„ld.

Kina beskriver det som "omskolningslÀger" som syftar till att stÀvja terrorism.

KĂ€lla: Landguiden/UI, Reuters.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!