VĂ€xande kritik mot Israels krig: "En apokalyps"

Döden Àr överallt, det finns ingenstans att ta vÀgen och ingen hjÀlp att fÄ. Israels militÀra operationer i södra Gaza hindrar alla humanitÀra insatser och mÄste fÄ ett slut, enligt FN:s humanitÀra chef. Kritiken vÀxer frÄn flera hÄll om att Israel inte gör tillrÀckligt för att skydda civila.

Palestinier som skadats av Israels bombardemang rullas in pÄ ett sjukhus i Deir al Balah i Gaza.

Palestinier som skadats av Israels bombardemang rullas in pÄ ett sjukhus i Deir al Balah i Gaza.

Foto: Adel Hana/AP/TT

Mellanöstern2023-12-08 05:52

– Alltför mĂ„nga oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivĂ„n av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer frĂ„n Gaza Ă€r fruktansvĂ€rda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels nĂ€rmaste allierade USA, vid en presstrĂ€ff hĂ€romdagen.

– Vi anser att Israel mĂ„ste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

UngefÀr samtidigt twittrade FN:s humanitÀra chef Martin Griffiths att "apokalyptiska förhÄllanden" nu rÄder i södra Gaza, att det Àr omöjligt för hjÀlporganisationer att arbeta pÄ grund av den israeliska offensiven.

– Det rĂ€cker nu. Det mĂ„ste sluta. . . En apokalyptisk situation rĂ„der, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiĂ€rminister Pedro SĂĄnchez gick ett steg lĂ€ngre. I en intervju uttryckte han tvivel pĂ„ att Israel efterlever internationell rĂ€tt vid krigföringen i Gaza, ett omrĂ„de som styrs av den terrorstĂ€mplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram frĂ„n Belgiens premiĂ€rminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sånchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rĂ€tt, och kommer att fortsĂ€tta kriget tills alla i gisslan Ă€r tillbaka och Hamas utplĂ„nats frĂ„n Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

MÀnskliga sköldar?

Det pĂ„gĂ„ende kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. DĂ„ dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militĂ€ra flyg- och markoperationer, en total belĂ€gring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hĂ€lsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 mĂ€nniskor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, dÀr omkring halva befolkningen Àr under 18 Är, lÀmnar fÄ oberörda. Israel Ä sin sida understryker att man Àr i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militÀren hÀvdar att den enbart riktar in sig pÄ militÀra mÄl, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tÀttbebyggda stadsmiljöer, pÄ sjukhus och skolor samt anvÀnda civila som mÀnskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det sexuella vÄld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillrÀckligt hög utstrÀckning, som Israel beskylls för, Àr ocksÄ ett brott mot krigets lagar. PÄl Wrange, professor i folkrÀtt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det vÀxande klandret mot Israel.

– Mycket tyder pĂ„ att de (Israel) övertrĂ€tt den humanitĂ€ra rĂ€tten och begĂ„tt en del krigsförbrytelser, sĂ€ger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrÀtten inte fÄr angripa civila mÄl. Och nÀr man anfaller militÀra mÄl mÄste de civila skadorna stÄ i proportion till den militÀra vinsten.

– Palestinska liv mĂ„ste vĂ€gas som om de varit israeliska.

MÄste vara sÀker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrÀtt vid Försvarshögskolan, pekar ocksÄ pÄ principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– FrĂ„gan Ă€r om civilbefolkningen utsĂ€tts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna mĂ„ste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, Àr sÀrskilt skyddade objekt enligt folkrÀtten. Denna status förloras om vÄrdinrÀttningen anvÀnds för andra syften, men dÄ mÄste krigsförande part vara "jÀkligt sÀker", med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepĂ„er inne i al-Shifa – men fanns dĂ€r verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel Ă€r uppgifterna att soldater gick in pĂ„ sjukhuset med tolkar och frĂ„gade ut personer, att man försökte ta reda pĂ„ om dĂ€r fanns militĂ€ra installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och dÀr stora delar av befolkningen Àr pÄ flykt Àr det minst sagt svÄrt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas ÄterstÄr att se.

– Palestinierna Ă€r medlemmar i (Internationella brottmĂ„lsdomstolen) ICC, sĂ„ det kan ske dĂ€r. Men anklagelser om krigsbrott kan ocksĂ„ föras fram i nationella domstolar eller i sĂ€rskilda tribunaler, sĂ€ger Harrison Dinniss.

Fakta: Krigets lagar

Civila mÀnniskor fÄr inte anfallas i vÀpnade konflikter och mÄste skyddas, enligt folkrÀttsliga principer som vÀrldssamfundet har enats om.

Krigets lagar – formellt den internationella humanitĂ€ra rĂ€tten – syftar till att stridande, skadade, krigsfĂ„ngar och civila ska besparas onödigt lidande. KĂ€rnan utgörs av de fyra sĂ„ kallade GenĂšvekonventionerna frĂ„n 1949, som har ratificerats av nĂ€rmare 200 stater. BĂ„de statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna.

Nyckelord Àr distinktion (Ätskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militÀra betydelsen av anfall mÄste vÀgas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter mÄste vidta alla möjliga försiktighetsÄtgÀrder för att anfall endast ska riktas mot militÀra mÄl).

Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mÄl. Civilbefolkningen fÄr inte heller anvÀndas som sÄ kallade mÀnskliga sköldar för att försvara mot anfall.

SjukvÄrdens sÀrskilda skyddsemblem mÄste respekteras och de stridande parterna mÄste göra vad de kan för att underlÀtta humanitÀra insatser.

KÀlla: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin


Bakgrund: Gaza

Gaza rÀknas jÀmte VÀstbanken till de palestinska omrÄdena. Landremsan ligger vid Medelhavets sydöstra hörn. Den grÀnsar mot Egypten i söder men Àr i övrigt omgiven av Israel.

Sedan sommaren 2007 styrs Gazaremsan av Hamas, en rörelse som bland andra EU och USA klassar som en terrororganisation. I Gaza bor drygt 2 miljoner invĂ„nare pĂ„ en yta som Ă€r mindre Ă€n en tredjedel av Öland. Omkring hĂ€lften av befolkningen Ă€r under 18 Ă„r.

Krig mellan Hamas och Israel har brutit ut flera gÄnger de senaste decennierna, bland annat 2008-09, 2012, 2014 och 2021.

Det nuvarande kriget har pĂ„gĂ„tt sedan den 7 oktober, dĂ„ Hamas genomförde en koordinerad attack mot Israel. Tusentals raketer avfyrades, Hamasmilis tog sig över grĂ€nsen till Israel och massakrer utfördes i kibbutzer och pĂ„ en musikfestival. Omkring 1 200 mestadels civila israeler dödades och Hamas tog ocksĂ„ över 200 personer som gisslan. Israel svarade med att förklara krig. Man har belĂ€grat Gaza, bombat omrĂ„det ihĂ„llande och gĂ„tt in med markstyrkor i syfte att tillintetgöra Hamas.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!