Spänningarna i den konfliktfyllda regionen har tilltagit under påskveckan.
Först oroligheter vid al-Aqsamoskén i Jerusalem. Sedan raketbeskjutning mot Israel från Gaza och Libanon, något Israel svarade på med flyganfall mot mål i samma områden.
Våldscykeln fortsatte i fredags med att två unga israelisk-brittiska systrar sköts ihjäl på Västbanken. Och att en italiensk man dödades och flera andra turister skadades i en bilattack på en strandpromenad i Tel Aviv.
– Det har varit ett uppblossat våld på flera olika fronter, säger Anders Persson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Svåranalyserat läge
Till saken hör att den judiska påsken pesach i år överlappat med den muslimska fastemånaden ramadan.
Anders Persson beskriver läget, både den senaste tiden och hela året hittills, som svåranalyserat.
– Ramadan inleddes mycket lugnare än vad många bedömare hade trott, men sedan såg vi en ganska snabb eskalering. Kausaliteten är ganska oklar, vilken händelse som leder till vilken händelse, eller om det är parallella processer.
"Kontrollerad upptrappning"
Att palestinska grupper skjuter stora mängder raketer mot Israel från Libanon är ovanligt. Något av liknande omfattning har inte skett sedan Libanonkriget 2006.
Anders Persson betonar att Israel fruktar att behöva slåss på flera fronter samtidigt. I det ljuset ser han Israels reaktion på raketattackerna som relativt återhållen. Han kallar de israeliska flyganfallen mot mål i Gaza och Libanon för "en begränsad och kontrollerad upptrappning" – där den israeliska militären varit noga med att inte reta upp den Iranstödda milisgruppen Hizbollah.
– Av allt att döma träffades tomma byggnader och öppna platser, kanske varnade man och inga människor verkar ha dödats. Det är ett tecken på att det är ett begränsat svar, där man tydligt signalerar att det som skett inte är okej, men att man inte vill ta det längre, säger statsvetaren.
– Egentligen är det ett sätt att trappa ned.
Kritiska röster
Händelserna sätter samtidigt hårt tryck på Benjamin Netanyahu att agera och inte visa sig vek.
Regeringen är redan kritiserad och de senaste veckorna har präglats av massiva folkliga protester mot ett kontroversiellt lagförslag för att förändra rättssystemet.
– Det finns fler röster på högerkanten nu som säger att "vi har svårt att sitta kvar i regeringen om den är allt för mjuk gentemot palestinsk terror". Om inte Israel slår tillbaka hårt militärt kommer de här rösterna att höjas, säger Anders Persson.
TT: Hur kan detta påverka Netanyahus ställning?
– Terrorhot och yttre fiender tenderar att ena, även i Israel. Men ju värre attackerna blir, ju fler de är, desto större blir också pressen på Israel att svara hårdare militärt.
– Netanyahu är trängd från många olika håll. Går han mer hårdfört fram riskerar han kritik från utlandet. Gör han det inte – vilket förefaller vara fallet av vad vi sett hittills – då riskerar han att få högljudda protester från högerkanten.
