Striden om Chagos-öarna hÄrdnar

Den diplomatiska striden om de omstridda Chagosöarna vÀxer. Efter att Mauritius hissat sin flagga pÄ en av atollerna i ögruppen svarar Storbritannien med att öarna Àr brittiskt territorium.

Protest utanför internationella brottsdomstolen ICC i Haag i NederlÀnderna, 2018, inför domstolens överlÀggningar om vem som har rÀtt till Chagosöarna. Arkivbild.

Protest utanför internationella brottsdomstolen ICC i Haag i NederlÀnderna, 2018, inför domstolens överlÀggningar om vem som har rÀtt till Chagosöarna. Arkivbild.

Foto: Mike Corder/AP/TT

Mauritius/Storbritannien2022-02-14 19:52

Chagosöarna, sju atoller mitt i Indiska oceanen som inte nÄr mÄnga meter över havet, har styrts frÄn London sedan 1800-talet.

Men Mauritius har lÀnge hÀvdat sin rÀtt över öarna och satte förra veckan press pÄ ansprÄken genom att skicka fartyg mot öarna, drygt 200 mil österut, och det för första gÄngen utan att först be om brittiskt tillstÄnd frÄn den tidigare kolonialmakten.

Hemlig militÀrbas

Delegationen, ledd av Mauritius FN-ambassadör Jagdish Koonjul, kom fram i helgen och under mÄndagen hissade de den mauritiska flaggan pÄ Peros Banhos-atollen. Enligt The Guardian spelades dÄ Àven ett inspelat meddelande upp frÄn Mauritius premiÀrminister Pravind Jugnauth.

"Mitt budskap till vĂ€rlden Ă€r att vi som har suverĂ€nitet över Chagosöarna försĂ€krar en förstĂ„ndig förvaltning över territoriet", sade han och lovade bland annat skydd för den marina miljön och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter – det sistnĂ€mnda med sĂ€rskild hĂ€nvisning till ursprungsbefolkningen, kĂ€nda som "chagossier".

Dessa tvÄngsflyttades under förödmjukande former till Mauritius nÀr en av USA:s mest hemliga militÀrbaser byggdes pÄ Chagosöarna, med start i mitten av 1960-talet. MÄnga har sedan dess kÀmpat för att fÄ ÄtervÀnda till hemöarna, dÀr det förutom pÄ militÀrbasen i dag inte bor nÄgra mÀnniskor.

Den jÀttelika amerikanska flygbasen anvÀndes flitigt under krigen i Afghanistan och Irak och har rapporterats fungera som "black site" (ungefÀr hemlig anlÀggning), för topphemliga aktiviteter i det sÄ kallade kriget mot terrorn.

"ErkÀnner inte deras ansprÄk"

Mauritius rÀtt till öarna fick visst stöd i ett icke-bindande avgörande frÄn den internationella brottsdomstolen ICC, som 2019 slog fast att Storbritannien olovligen delade upp Mauritius pÄ 1960-talet, dÄ Chagos-öarna separerades frÄn önationen.

Även FN har kritiserat Storbritanniens styre över ögruppen, som kallas "Brittiska territoriet i Indiska oceanen" (Biot).

Britternas svar pÄ mÄndagens flagghissning kom i skriftlig form frÄn utrikesdepartementet:

"Det rÄder ingen tvekan om vÄr suverÀnitet över Biot, som vi har haft oavbrutet sedan 1814. Mauritius har aldrig haft suverÀnitet över territoriet och Storbritannien erkÀnner inte deras ansprÄk".

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!