Islamiströrelsen stÄr starkare Àn pÄ lÀnge nÀr USA inom kort börjar dra tillbaka sina styrkor, 20 Är efter att man invaderade landet för att driva ut al-Qaida efter 11 september-attackerna. Löften om fred, vÀlstÄnd och demokrati har bleknat under de Är av krig mellan talibaner, regeringsstyrkor och internationella styrkor som skördat uppemot 40 000 civila afghaners liv.
Förhandlingar mellan regeringen i Kabul och talibanerna om en fredsplan har Ànnu inte lett nÄgon vart, i stÀllet har vÄldet ökat. MÄnga förutspÄr att talibanerna kommer att försöka Äterta makten i hela landet nÀr regeringsstyrkorna inte lÀngre backas upp av amerikanska flygangrepp.
Bundna till hemmet
Det vÀcker oro för att den positiva utveckling som trots allt skett ska omintetgöras. SÀrskilt det tydligaste framsteget: Kvinnors rÀtt till utbildning.
ââJag har bara en önskan: att fullborda mina studier och börja jobba, sĂ€ger Basireh Heydari, student vid universitetet i Herat i vĂ€stra Afghanistan, till The Guardian.
ââMen med talibanerna pĂ„ vĂ€g tillbaka tror jag inte att jag kommer att uppnĂ„ det.
Kvinnorna Àr den grupp som riskerar mest om den djupt konservativa rörelsen Ätertar makten. NÀr talibanerna styrde stora delar av Afghanistan 1996-2001 var kvinnor i praktiken bundna till hemmet dÄ de förbjöds att gÄ i skolan, inneha de flesta arbeten och ta plats i offentligheten.
ââDessutom var hĂ€lsovĂ„rden mycket sĂ€mre. Bristen pĂ„ kvinnlig sjukvĂ„rdspersonal gjorde att mĂ„nga fler kvinnor dog vid förlossningar, sĂ€ger Anna Ek pĂ„ Svenska AfghanistankommittĂ©n (SAK).
"SamhÀllsrevolution"
I dag Àr 40 procent av de barn som gÄr i skolan flickor. Den trevande demokratisering och det skakiga institutionsbyggande som skett de senaste 20 Ären har inte nÄtt lÄngt utanför stÀderna. Men framstegen har gett upphov till en urban grupp av utbildade unga kvinnor som tagit plats i arbetslivet, politiken och civilsamhÀllet.
Bakom varje flicka som fÄtt fullborda grundskolan stÄr bÄde en mor och en far, och vid mÄnga arbetande kvinnors sida en man som trotsat hÄn frÄn slÀkt och vÀnner.
ââDet Ă€r en sorts samhĂ€llsrevolution som sakta rullat fram, sĂ€ger Anna Ek.
Aktivisten Basireh Safa Theri, som startade en flickskola efter den USA-ledda invasionen, berÀttar att hennes elever börjat plugga allt mer intensivt den senaste tiden.
ââEleverna kommer till mitt kontor och frĂ„gar: "Ăr talibanerna pĂ„ vĂ€g tillbaka? Kommer vi att kunna fortsĂ€tta gĂ„ i skolan? Vi vill utnyttja varenda stund vi har kvar", sĂ€ger hon till The Guardian.
Tvingas kompromissa
Enligt mĂ„nga bedömare Ă€r det troligaste scenariot att den nuvarande afghanska regeringen och talibanrörelsen förhandlar sig fram till nĂ„gon form av maktdelning. Det innebĂ€r kompromissande frĂ„n bĂ„da sidor. Talibanernas reaktionĂ€ra syn pĂ„ manligt och kvinnligt Ă€r densamma â men de stĂ„r inför en realitet dĂ€r toleransen för könsdiskriminering minskat rejĂ€lt i stora delar av samhĂ€llet.
Ett tydligt tecken pÄ det kom i mars dÄ utbildningsmyndigheterna i Kabul snabbt tvingades backa frÄn ett förbud för flickor att sjunga offentligt, efter att beslutet vÀckt ramaskri.
ââDet kommer att bli en svĂ„r period framöver. Men det finns en stor motstĂ„ndskraft hos kvinnorĂ€ttsaktivister och i det afghanska civilsamhĂ€llet, sĂ€ger Anna Ek.