Hon hotas för sin kamp för demokrati i Irak

Det var mitt i natten när Intisar al-Amyal vaknade. Omsluten av mörker och rök stod det klart att hoten inte längre bara gällde henne själv. Nu hade de också försökt ta livet av hennes mamma, pappa och syskon som alla bodde i samma hus.

Sprängladdningen förstörde framsidan, krossade rutor och raserade en hel vägg. Familjen överlevde, dock med fysiska skador av splitter och svåra psykologiska trauman.

– Det är ett mirakel att ingen dog, säger al-Amyal till TT över telefon.

Före attentatet hade gärningsmän framfört hot per telefon.

– Jag trodde att de skulle skjuta mig på gatan, inte försöka döda min familj. Det var en chock att de var villiga att offra så många människor, bara för att jag jobbar för att sprida kunskap och vill förbättra livet för marginaliserade människor.

Flera hot

Sprängdådet 2007 var inte det första hotet eller attacken som riktades mot kvinnorättsförsvararen och skribenten al-Amyal och det arbete som hon har utfört i Irak i nära 20 års tid. Det var inte heller det sista. Oftast är det shiamiliser som ligger bakom, hävdar al-Amyal som dock beskriver en straffrihet som är utbredd. Milisernas tentakler når långt upp i politikens toppskikt.

De senaste hoten har gällt hennes insatser under och efter de stora protester som har fått smeknamnet oktoberrevolutionen. De bröt ut förra hösten då människor gick ut för att kräva demokrati och ett slut på den politiska elitens korrupta styre av Irak.

– De har problem med mig eftersom jag är en kvinna som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati. Jag syns, hörs och tar upp samhällsfrågor andra inte vågar tala öppet om. Jag startar debatter, leder demonstrationer, skriver artiklar, säger al-Amyal.

– Men inga hot kan stoppa mig. Absolut inte. Kampen är en del av mitt liv.

Får pris

Som ledande företrädare för kvinnorättsorganisationen ”Iraqi Women´s League” jobbar al-Amyal mot diskriminering, för större jämställdhet och rätten till utbildning för alla. Hon har bland annat ordnat läs- och skrivkurser för kvinnor på landsbygden.

Nu tilldelas hon Per Anger-priset "för att hon genom sitt starka ledarskap, lyckats mobilisera stora grupper i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i en extremt hotfull miljö".

Styrka och mod hittar hon i den kärlek och övertygelse hon känner inför sitt värv. En nyckel till framgång menar hon har varit att hon lyckats bygga broar med människor från olika religioner, etniciteter och politisk tillhörighet.

När Saddam Hussein störtades 2003 växte sekterism och missnöje i regimförändringens skugga. En våldsbejakande världssyn fick fäste och följande år föll den irakiska staten sönder. Redan då jobbade al-Amyal med mänskliga rättigheter.

– Extremismen är ett av de farligaste sociala fenomenen som följde regimens fall. Det är ett av de största problemen som påverkar livet i Irak, framförallt ungdomar, deras åsikter och attityder.

"Inte ge upp"

Nyckeln till en ljusare framtid för Irak ligger hos ungdomarna själva, enligt al-Amyal som jobbar med program som riktar in sig på just ungas roll för att konfrontera våld och extremism. De har handlat om allt från att sprida stödmeddelanden till dem som kämpade mot IS i Mosul till övningar i konfliktlösning och att våga prata om sådant som ofta är tabubelagt.

– Vi har anklagats för att försöka förstöra samhället och sprida tankar som går emot sharia. Men allt det positiva som jag möter väger upp för det som orsakar oro och rädsla, säger hon.

– Folket i Irak vill ha demokrati och mänskliga rättigheter. Tyvärr finns det korrupta krafter som inte vill förlora sin makt. Och det är därför det är viktigt att fortsätta att jobba mot sekterism, terrorism och korruption. Att vi inte ger upp.