Misslyckat Iranavtal kan leda till storkonflikt

Demonstrationerna i Iran – och regimens övervåld mot dem – gör ett nytt kärnenergiavtal alltmer osannolikt. Om Iran fortsätter kärnteknikutvecklingen kan en militär konfrontation mellan Iran, Israel och USA bli verklighet redan nästa år, spår analytiker.

Iranska mullor på demonstration till stöd för Irans kärnprogram i Teheran, 2014.

Iranska mullor på demonstration till stöd för Irans kärnprogram i Teheran, 2014.

Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT

Iran2022-10-21 05:30

Iran är mycket nära att utveckla kärnvapen.

För att hindra detta har intensiva förhandlingar pågått för att återupprätta det så kallade JCPOA-avtalet, som i utbyte mot hävda sanktioner från flera västmakter skulle få Iran att avbryta utvecklingen.

Men den senaste tiden har förhandlingar med Iran kommit med ett allt högre pris. Regimens blodiga svar på protesterna som brutit ut, där iranier som skanderar om frihet och demokrati möts av dödligt våld, har gjort det svårare för ledare i västländer som förespråkar respekt för mänskliga rättigheter att sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Iran vill inte förhandla från vad som anses vara en utsatt position, och kommer vilja krossa protesterna först. Men det kommer att alienera landet ytterligare från stater som värnar om mänskliga rättigheter, säger Ali Vaez, chef för Iranprogrammet vid International Crisis Group (ICG), en tankesmedja som verkar för att förebygga konflikter.

Dessutom har iranska drönare använts av Ryssland de senaste veckorna i attacker som riktas mot civila ukrainare, vilket stärker synen på Iran som global paria och minskar västmakternas vilja att lätta på sanktionerna.

"Eskalerar bortom kontroll"

Iran, som troligtvis sett den annalkande krisvintern som en möjlighet att ställa högre krav i förhandlingarna med energitörstiga väst, bedöms därmed vara längre ifrån ett kärnenergiavtal än tidigare.

Om Iran då fortsätter den nukleära utvecklingen kommer Israel och USA sannolikt att ta till militära medel mot Iran, spekulerar Ali Vaez.

– Utifrån det faktum att det inte finns något kärnenergiavtal och att Irans nukleära utveckling fortsätter i den höga takt vi ser i dag, så ser jag det som troligt att Israel tidigt nästa år genomför kirurgiska militära angrepp mot Irans atomanläggningar, antingen unilateralt eller samordnat med USA.

Iran kommer i ett sådant läge antagligen att svara med angrepp mot amerikanska militärbaser i regionen och eventuellt även mot Israel, säger Vaez.

– Det skulle kunna leda till att hela regionen sticks i brand och en situation som eskalerar bortom kontroll.

Israel kan provocera

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och som är positivt inställd till JCPOA-avtalet, delar Ali Vaez uppfattning.

– Israel kommer inte att vilja upprätthålla illusionen om att kärnenergiförhandlingarna faktiskt leder någonstans i samma utsträckning som andra aktörer kan tänkas göra ett tag till, säger han.

Därför ökar risken att Israel gör ett slags konfrontativt tillslag för att bryta status quo. Den iranska motreaktionen skulle då tvinga USA att gå in, spekulerar Parsi.

– För USA har kapaciteten att förstöra iranska anläggningar på ett sätt som Israel inte kan.

Positivt för regimen

Även utan ytterligare upptrappning skulle ett angrepp på iransk mark kunna spela den iranska diktaturen i händerna – fokus skulle kunna avledas från demonstrationerna och regimens tillkortakommanden. Västerländsk inblandning kan användas för att trissa upp säkerheten internt och militarisera offentliga utrymmen.

– Förhoppningen från den iranska staten är att en attack utifrån ska få folk att samlas kring flaggan snarare än att fortsätta protesterna mot den egna staten. Om det sedan funkar eller inte är svårt att sia om, säger Parsi.

Fakta: Iranavtalet

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.

I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.

2018 lämnade dock USA:s dåvarande president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA återinförde tuffa sanktioner mot landet, vilket har påverkat andra länders möjligheter att handla med Iran.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!