Vad vill regeringen göra?
President Emmanuel Macron har sedan han tillträdde 2017 hävdat att fransmännen måste arbeta mer och att pensionssystemet måste förenklas. Planerna lades på is efter stora protester i slutet av 2019 och i början av 2020, men även med anledning av coronapandemin.
Den 10 januari i år presenterade premiärminister Élisabeth Borne en något justerad pensionsreform. Bland annat ska pensionsåldern höjas till 64 år i stället för 65 som det var tänkt från början.
Enligt förslaget ska pensionsåldern från den 1 september i år höjas med tre månader, och sedan med ytterligare tre månader varje år fram till år 2030 då pensionsåldern landar på 64 år.
Nyligen sade premiärministern att höjningen av pensionsåldern inte är förhandlingsbar.
.
Varför vill man höja pensionsåldern?
Enligt regeringen är en höjning av pensionsåldern nödvändig om man inte i stället ska införa skattehöjningar i landet som har ett växande underskott och en historiskt hög statsskuld.
Enligt presidenten är reformerna nödvändiga för att rädda hela pensionssystemet.
– Att arbeta mer kommer att göra så att framtida pensionärer får högre pensioner, sade Élisabeth Borne.
Pensionsåldern i Frankrike är en av Europas lägsta och presidenten har sagt att förändringarna är "väsentliga när vi jämför oss med resten av Europa, där man vanligtvis går i pension senare än i Frankrike.
.
Vad anser kritikerna?
Samma dag som Élisabeth Borne presenterade pensionsreformen utlyste landets åtta största fackförbund en endagsstrejk och demonstrationer som ägde rum den 19 januari. Fackföreningarna har kallat pensionsreformen "brutal" och har för första gången på länge bildat enad front.
Élisabeth Borne har avrått fackförbunden från att "bestraffa fransmännen" genom att strejka.
Som en följd av regeringens strävan efter ett mer enhetligt pensionssystem kan vissa yrkesgrupper bli av med särskilt framförhandlade upplägg. Det gäller exempelvis personer som har rätt att gå i pension tidigare än den allmänna åldersgränsen, bland annat de som arbetar inom kollektivtrafiken i Paris.
Fackförbunden har stöd från politiska partier till vänster som har uppmanat sina anhängare att delta i demonstrationerna. Flera av partierna vill i stället se en sänkning av pensionsåldern och hävdar att systemet kan bekostas med skattehöjningar och att arbetsgivare kan betala mer.
Enligt opinionsundersökningar är drygt hälften, mellan 50 och 60 procent, av Frankrikes befolkning emot de föreslagna förändringarna i pensionssystemet.
.
Hur stora är protesterna?
På den första strejkdagen den 19 januari, där de åtta ledande fackförbunden gjort gemensam sak, deltog runt 1,1 miljoner människor, enligt regeringen. Fackförbunden hävdar att det var två miljoner strejkande.
Den 19 januari stod stora delar av Paris kollektivtrafik samt tågtrafiken i stora delar av landet stilla. Var tredje offentliganställd hade tagits ut i strejk. Även delar av utbildningsväsendet och medier lade ned arbetet.
Redan då var ännu en strejk utlyst till tisdagen den 31 januari. Den väntas bli ungefär lika stor som den förra.