Fortsatta franska pensionsprotester

För andra kvÀllen i rad blev det pÄ sina hÄll stökigt nÀr fransmÀn protesterade mot nya pensionslagar. Det rapporteras om brÄk framför allt i Paris, Lyon och Strasbourg.

Polisen anvÀnde bland annat tÄrgas mot demonstranter i Paris pÄ fredagen.

Polisen anvÀnde bland annat tÄrgas mot demonstranter i Paris pÄ fredagen.

Foto: Lewis Joly/AP/TT

Frankrike2023-03-18 03:46

Enligt Parispolisen greps 61 personer vid Place de la Concorde pÄ fredagskvÀllen, skriver Le Monde. I Lyon har 36 personer gripits, skriver lokala myndigheter pÄ Twitter strax efter midnatt.

Precis som pÄ torsdagen har demonstranter bland annat möts av tÄrgas frÄn polisen. FrÄn demonstranternas hÄll rapporteras Ä andra sidan om skadegörelse och anlagda brÀnder.

Misstroende

TvĂ„ olika begĂ€ran om misstroendeomröstning mot regeringen och premiĂ€rminister Élisabeth Borne lĂ€mnades in pĂ„ fredagen – den ena av högerextrema partiet Nationell samling och den andra frĂ„n vĂ€nsteralliansen Nupes.

– Den hĂ€r omröstningen kommer att tillĂ„ta oss att ta oss ur en djup politisk kris, sĂ€ger Bertrand Pancher frĂ„n partiet Parti Radical, till AFP.

För att en misstroendeomröstning ska gÄ igenom krÀvs en absolut majoritet.

President Emmanuel Macrons regering har lÀnge försökt samla stöd för en höjning av pensionsÄldern i Frankrike. Senaten röstade för regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.

DĂ„ drog regeringen och premiĂ€rminister Élisabeth Borne i nödbromsen och utlöste pĂ„ torsdagen paragraf 49.3 i grundlagen. Den ger premiĂ€rministern rĂ€tt att kringgĂ„ nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de sĂ€ger.

Hundrade gÄngen

Att anvÀnda paragraf 49.3 Àr inte helt ovanligt. Enligt Le Monde Àr det elfte gÄngen som Borne anvÀnder greppet. Och sedan nuvarande konstitution (Femte republiken) inrÀttades 1958 har 49.3 Äberopats hundra gÄnger.

Sedan 1958 har krav om misstroendeomröstning vÀckts 127 gÄnger, varav 67 gÄnger efter det att 49.3 anvÀnts, rapporterar BFM TV.

En enda gÄng, 1962, har man lyckats fÄ en regering avsatt genom misstroendeomröstning.

Fakta: Franska pensioner

Den allmÀnna pensionsÄldern i Frankrike Àr 62, men man behöver ocksÄ ha arbetat i 42 Är för att fÄ full pension.

Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tillÀggsplaner med poÀngsystem som ser olika ut beroende pÄ bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.

Den genomsnittlige fransmannen gÄr i pension vid 62 Är och fyra mÄnaders Älder, enligt siffror frÄn 2020 (i Sverige Àr det drygt 64 Är). Skillnaderna Àr dock stora mellan olika upplÀgg. Snittpensionen ligger pÄ motsvarande 15 700 kronor (2020).

Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 mĂ€nniskor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rĂ€tt att gĂ„ i pension frĂ„n 52 Ă„rs Ă„lder.

Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsÄldern till 65, men har sedan gÄtt ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill ocksÄ tidigarelÀgga en ettÄrig höjning av antalet Är man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli fÀrre.

Det var den lÄngvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sÀnkte pensionsÄldern frÄn 65 till 60 Är 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jÀtteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte ocksÄ förslag frÄn Nicolas Sarkozy 2010, men dÄ drevs en tvÄÄrig höjning av pensionsÄldern ÀndÄ igenom.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om