I helgens fylldes Wiens gator av tusentals demonstranter som gĂ„tt ut pĂ„ gatan för att visa sitt missnöje med sĂ„vĂ€l Ăsterrikes skĂ€rpta restriktioner som den vaccinationsplikt som regeringen vill införa.
"Regeringen planerar folkmord", "Ni Ă€r sjukdomen â vi Ă€r medicinen" och "Det enda jag behöver skydda mig mot Ă€r vĂ„r regering" var nĂ„gra av slagorden pĂ„ plakaten.
Ăven i NederlĂ€nderna hölls stora protester, som delvis urartade i vĂ„ldsamma upplopp. I Breda, nĂ€ra grĂ€nsen mot Belgien, tĂ„gade ett tusental personer fredligt i protest mot regeringens planer pĂ„ att stĂ€nga ute ovaccinerade frĂ„n barer och restauranger.
ââFolk vill leva, det Ă€r dĂ€rför vi Ă€r hĂ€r, sade arrangören Joost Eras till nyhetsbyrĂ„n AFP, samtidigt som han tog avstĂ„nd frĂ„n fredagens kravaller i Rotterdam, dĂ€r flera personer skadades nĂ€r trĂ€ngda poliser öppnade eld.
Rutte: "Idioter"
Protesterna Àr en reaktion pÄ politiska beslut som i sin tur motiveras med att de Àr nödvÀndiga för att hejda den ökande smittspridningen. Missnöjet och vreden Àr ocksÄ ett uttryck för sprickor mellan grupper i samhÀllet, som har fördjupats under pandemin.
ââIdioter, konstaterar NederlĂ€ndernas premiĂ€rminister Mark Rutte, syftande pĂ„ de vĂ„ldsverkare som i helgen hĂ€rjade i framför allt Rotterdam och Haag.
ââFullstĂ€ndigt oacceptabelt, tycker hans belgiske kollega Alexander de Croo om vandalisering under en antirestriktionsdemonstration i Bryssel i söndags.
Forskare: Inte ovÀntat
Etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin vid Lunds universitet beskriver protesterna som "en inte helt ovÀntad reaktion" pÄ staters ingrepp i mÀnniskors vardagsliv.
ââĂr det nĂ„got vi Ă€r bortskĂ€mda med att kunna styra över Ă€r det vardagen. Möjligheten att gĂ„ till arbetet, sĂ€tta sina barn i skolan, att kunna trĂ€ffa familj och vĂ€nner ute pĂ„ barer och kafĂ©er, och sĂ„ vidare. Att ta nĂ„got sĂ„ grundlĂ€ggande mĂ€nskligt frĂ„n mĂ€nniskan under sĂ„ lĂ„ng tid ⊠Jag förestĂ€ller mig att det Ă€r det som den hĂ€r kraften i protesterna cirkulerar kring, sĂ€ger hon.
Brokiga skaror
Demonstrantskarorna Àr ofta brokiga, och samlar sÄvÀl hÄrdföra vaccinmotstÄndare som mÀnniskor som Àr kritiska till inskrÀnkningar av demokratin. Det de har gemensamt Àr en misstro mot makten. MÄnga vaccinskeptiker har ocksÄ ett starkt fokus pÄ individens rÀtt att bestÀmma över sin egen kropp, och vÀnder sig mot direkt eller indirekt tvÄng att vaccinera sig.
ââMan har en upplevelse av att det Ă€r ett slags polisstat som griper in och styr mĂ€nniskors liv. Det Ă€r en misstro mot tjĂ€nstemĂ€n, myndigheter, politiker och politiska beslut, sĂ€ger Hammarlin.
Rörelsen möter dock allt starkare motstÄnd, bÄde frÄn vaccinerade majoritetsbefolkningar och frÄn politiskt hÄll.
Leder till konflikter
Jannie MÞller Hartley, docent pÄ Roskilde universitet i Danmark, pekar pÄ att samhÀllet i allt högre grad regleras utifrÄn kategorierna vaccinerad och ovaccinerad, vilket lÀtt leder till konflikter.
ââDet Ă€r som upplagt för att skapa spĂ€nningar mellan olika grupper. Vissa tycker att de har gjort sin del, och att andra inte vill göra sin, dĂ„ blir folk frustrerade, sĂ€ger hon.
De starka kÀnslorna gör att splittringen kan bli svÄr att reparera den dagen pandemin Àr över. BÄde mellan individer, i familjer och mellan större grupper i samhÀllet.
ââJag tror att det kan ta tid. Och det hĂ€r Ă€r inget problem man informerar bort, utan det handlar om en syn pĂ„ livet. Men man kommer ganska lĂ„ngt pĂ„ att lyssna pĂ„ varandra Ă€ndĂ„, Ă€ven om man tycker olika. Det Ă€r först i dialog som vi har möjlighet att mötas, sĂ€ger Hammarlin.
MÞller Hartley Àr inne pÄ samma linje.
ââDet finns en tendens att prata om mĂ€nniskor som foliehattar. Men det Ă€r viktigt att inte förlöjliga, och försöka att inte skambelĂ€gga, Ă€ven om man Ă€r trött pĂ„ dem, sĂ€ger hon.