"Sverige utmÀrkte sig inte som ordförande"

Pliktskyldiga svenskar som inte stuckit ut. Den bilden ger tvÄ experter av Sveriges ordförandeskap i EU.
–Jag hade nog förvĂ€ntat mig lite mer, sĂ€ger Elizabeth Kuiper pĂ„ tankesmedjan EPC.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) under en presstrÀff med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Kiruna i januari.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) under en presstrÀff med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Kiruna i januari.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

EU2023-06-29 05:30

Det var med en viss press pĂ„ sig som Sverige tog över ordförandeskapet i EU i vintras. FöregĂ„ngaren Tjeckien rosades för sitt sĂ€tt att sköta uppdraget – nog skulle vĂ€l de erfarna svenskarna lyckas minst lika bra?

Huvuduppgiften Àr föga glamorös: att driva lagstiftningsarbetet framÄt och fÄ det att flyta pÄ i förhandlingarna. Precis som för en fotbollsdomare kan ett vÀl utfört arbete vara det som inte mÀrks sÀrskilt mycket.

Och i den meningen har Sverige levererat, anser Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

– Man har gjort det som lĂ„g i pipeline och har fört den gemensamma dagordningen framĂ„t pĂ„ ett sĂ€tt som det inte finns anledning att ha kritiska tankar kring, sĂ€ger han.

Elizabeth Kuiper vid Brysselbaserade EPC hÄller med.

– De har skött medlingsuppdraget pĂ„ ett opartiskt vis.

Högre takt

Ulf Kristerssons (M) regering, som bara hade suttit nÄgra mÄnader vid makten nÀr ordförandeskapet inleddes i januari, har till stor del lutat sig mot de svenska tjÀnstemÀnnen i Bryssel.

– De har förstĂ„s varit professionella eftersom de har varit med förr, konstaterar Elizabeth Kuiper.

Ett framsteg Àr den asyl- och migrationspakt som slöts hÀromveckan, efter lÄngvariga lÄsningar. EU:s inrikeskommissionÀr Ylva Johansson har drivit frÄgan under flera Är och Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har agerat mötesledare under ordförandeskapet.

– Det Ă€r en svĂ„r och komplex frĂ„ga. Och man har lyckats driva fram den i en lite högre takt Ă€n mĂ„nga förvĂ€ntat sig, sĂ€ger Göran von Sydow.

Den nya regeringens restriktiva migrationspolitik och EU- och invandringskritiska SD:s roll som stödparti fick en del i Bryssel att tvivla pÄ om ordförandelandet skulle ta en aktiv roll i frÄgan, sÀger Elizabeth Kuiper.

– Men i slutĂ€ndan framstod den ansvariga svenska ministern som engagerad för en överenskommelse.

OmvÀrdering av Sverige?

En annan pakt som nyligen vÀckt rubriker Àr den om naturrestaurering. Det handlar bland annat om ÄterstÀllande av Àngar och vÄtmarker. De svenska förhandlarna har fÄtt beröm för att man relativt fort lyckades samla en tillrÀcklig majoritet bakom en kompromiss.

Sverige sÀger dock nej.

Regeringen pÄ hemmaplan ogillar att förslaget kan fÄ konsekvenser för det svenska jord- och skogsbruket.

– Det Ă€r ganska anmĂ€rkningsvĂ€rt att man som ordförandeland signalerar att man kommer att rösta nej till ett kompromissförslag som man sjĂ€lv har tagit fram, sĂ€ger Göran von Sydow.

– Sverige har haft en hög profil nĂ€r det gĂ€ller miljö- och klimatarbetet. SĂ„ det kan nog finnas höjda ögonbryn och kanske ocksĂ„ en liten omvĂ€rdering av Sverige pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det.

LÄg profil

En profilfrÄga för det svenska ordförandeskapet har varit att stÀrka den lÄngsiktiga konkurrenskraften inom EU. Den nya strategi som kommissionen lade fram pÄ omrÄdet i mars kan ses som en framgÄng för Sverige, anser bÄde Göran von Sydow och Elizabeth Kuiper.

Annars Ă€r den generella bilden att Sverige hĂ„llit en lĂ„g profil som ordförande – bĂ„de pĂ„ kontinenten och pĂ„ hemmaplan. Man har inte, som vissa lĂ€nder, satsat pĂ„ kulturevenemang i Bryssel. Och nĂ€r EU-ministrarna trĂ€ffats i Sverige har de inte behövt ta sig in till Stockholm – mötena har hĂ„llits i en mĂ€sshall vid Arlanda.

Och sÄ var det de dÀr duktiga tjeckerna. I kontrast till deras engagerade stil som ordförande hamnar Sverige i lÀ, anser Elizabeth Kuiper.

– Det svenska ordförandeskapet utmĂ€rkte sig inte, sammanfattar hon.

Fakta: Ordförandeskapet i EU

EU:s ordförandeland har som frÀmsta uppgift att leda ministerrÄdets möten och pÄgÄende förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hÄlls dock i Bryssel under ledning av rÄdets permanente ordförande, för nÀrvarande Belgiens förre premiÀrminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemslÀnder under ett halvÄr i taget. SÄ hÀr ser listan ut under de nÀrmaste Ären:

2023: Sverige (vÄr), Spanien (höst)

2024: Belgien (vÄr), Ungern (höst)

2025: Polen (vÄr), Danmark (höst)

Sverige har tidigare varit ordförandeland under vÄren 2001 och hösten 2009. NÀsta ordförandeskap sker tidigast 2036.


Fakta: Sveriges ordförandeskap i EU

HÀr Àr nÄgra av de viktigaste uppgörelser som Sverige hjÀlpt till med att fÄ igenom under sitt halvÄr som ordförandeland:

* TvÄ nya sanktionspaket kring Rysslands krig i Ukraina

* Enighet bland medlemslÀnderna om synen pÄ EU:s asyl- och migrationspakt

* Enighet bland medlemslÀnderna om förslaget till naturrestaureringslag

* Enighet bland medlemslÀnderna om rÀttigheter och villkor inom plattformssektorn

* Uppgörelse mellan ministerrÄdet och parlamentet om förnybarhetsdirektivet

* Uppgörelse mellan ministerrÄdet och parlamentet om gemensam upphandling av försvarsmaterial

* GodkÀnnande i ministerrÄdet av EU:s frihandelsavtal med Nya Zeeland

* FörlÀngd tullfrihet för Ukraina och Moldavien

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!