En klar majoritet av parlamentets ledamöter, 499 mot 28 och 93 nedlagda, röstade på onsdagen ja för parlamentets syn på de nya reglerna.
EU-kommissionens förslag lades fram redan i april 2021 och vill framför allt dela in användningen av AI i olika riskgrupper, med tuffare regler för de mest känsliga bitarna.
EU hoppas samtidigt kunna bana väg för en global syn på AI-tekniken.
– Vi kan alla vara stolta. Europa leder och kommer fortsätta att leda, säger parlamentets talman Roberta Metsola på en presskonferens i Strasbourg.
Missnöje hos M
Parlamentets majoritet valde en relativt tuff linje och vill bland annat se ett totalförbud mot att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid.
Det gillas inte av exempelvis Moderaterna, som legat på för att ge polisen möjlighet att åtminstone använda tekniken i terroristbekämpning och för att motverka kidnappningar av barn.
Ledamöterna från M och KD var de enda från sin partigrupp – kristdemokratiskt konservativa EPP – som i slutändan röstade emot förslaget.
– Jag har svårt att förstå hur man kan tycka att integriteten för en terrorist är viktigare än offren för ett terrordåd, sade Tomas Tobé (M) till TT redan inför omröstningen.
Klart i år?
Minoriteten i EU-parlamentet kan å andra sidan stärka sig med att såväl EU:s medlemsländer i ministerrådet som EU-kommissionen är mer öppna för att ge polisen större AI-möjligheter. Den frågan lär därmed bli fortsatt het när avgörande kompromissförhandlingar nu inleds mellan de tre parterna för att få de nya reglerna slutligt på plats.
– Nu blir det upp till förhandlarna att se var bitarna kan mötas, fastslår EU-kommissionens digitaliseringsansvariga exekutiva viceordförande Margrethe Vestager på en presskonferens.
Målet är att slutförhandlingarna ska vara klara före årsskiftet.