Biden tillsätter utredning om att reformera HD

USA:s president Joe Biden har tillsatt en kommission som ska utreda om Högsta domstolen (HD) i landet behöver reformeras. Därmed är den kontroversiella frågan om att utöka antalet domare i HD uppe på agendan igen.

Joe Biden har skrivit på en presidentorder om att utreda om Högsta domstolen behöver reformeras. Arkivbild.

Joe Biden har skrivit på en presidentorder om att utreda om Högsta domstolen behöver reformeras. Arkivbild.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-04-09 23:11

Beslutet att bilda kommissionen togs genom presidentorder och innebär att Joe Biden har infriat ett av sina vallöften. Kommissionen ska bestå av 36 experter med kopplingar till både Demokraterna och Republikanerna.

"Det här är en del av regeringens ambition att noggrant utreda sätt att förbättra det federala rättssystemet, inklusive sätt som vidgar tillträdet till rättssystemet", skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Politisk fråga

USA:s HD består av nio domare och är den högsta rättsliga instansen i landet. Domarna tillsätts av den sittande presidenten och har sin plats livet ut. De senaste åren har frågan om att utöka antalet domare i HD klivit högt upp på agendan, inte minst efter att kutymen kring nomineringarna blivit en alltmer politiskt laddad fråga.

Tidigt under valåret 2016 stoppade den republikanskt dominerade senaten den dåvarande presidenten Barack Obamas nominering av Merrick Garland som ersättare till domaren Antonin Scalia, med hänvisning till att det vore opassande under ett valår.

När domaren Ruth Bader Ginsburg gick bort mindre än två månader innan valet i november 2020 skyndade sig Donald Trump med att nominera Amy Coney Barrett som ersättare och – trots att Republikanerna agerade tvärtom fyra år tidigare – godkändes hon i senaten.

Republikansk dominans

Det var Trumps tredje HD-nominering under sin ämbetstid och för närvarande har sex av nio domare blivit tillsatta av republikanska presidenter.

Presidentordern i sig nämner inte specifikt utökning av antalet domare.

Bland progressiva demokrater har det länge varit en hjärtefråga, men Joe Biden själv har sagt att HD inte bör vara en del av det politiska spelet.

Fakta: USA:s styre

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten).

Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet — varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Han eller hon utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD har nio domare som sitter på livstid. Domstolen kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen, med säte i Kapitolium, stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget styr Demokraterna i båda kamrarna.

Kongressen kan avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt. Sådana åtal läggs fram av representanthuset och går sedan vidare till senaten, som agerar domstol. För fällande dom krävs två tredjedels majoritet.

Källa: USA:s grundlag

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!