För tre år sedan dömdes fem unga svenska män för ett dubbelmord i Danmark.
Straffen fördubblades på grund av deras kopplingar till kriminella nätverk, i enlighet med landets "bandeparagraf".
Händelsen har inte sällan använts som ett slagträ i den politiska debatten, där bland annat Ulf Kristersson har uttalat att han vill införa "danska straff för svenska brott".
Riktade välfärdssatsningar
Enligt David Sausdal, som har forskat om danskt gängvåld över landsgränser, kan långa fängelsestraff för nyckelpersoner i kriminella nätverk ha en avkylande effekt och skapa en trygghet för invånarna.
Samtidigt menar han att Danmarks förebyggande åtgärder ofta glöms bort i den svenska debatten.
— I Danmark har man arbetat på ett mer strukturellt sätt. Det finns ett helhetsgrepp på nationell nivå där man arbetar jättemycket med riktade välfärdssatsningar mot olika typer av utanförskap, säger han och nämner några exempel:
– Det gäller allt från fattigdom till bostadspolitiken, hälsa, kriminalitet och integration där man går in med massa miljoner kronor. Det finns också lokala kontor ute i kommunerna där det finns representanter från polis och socialarbetare.
Liberaliserad välfärd
Utredningar visar också att arbetet har haft en positiv effekt, enligt David Sausdal.
– Det har gjorts olika utredningar som visar att ungdomsbrottsligheten har gått ner. Personer som bor i de utsatta områdena känner sig också mer trygga nu än vad de gjorde för fem år sedan.
Det helhetsgreppet menar David Sausdal att Sverige saknar.
— Arbetet sker på tvärs av organisationer och det offentliga. Det finns inte i Sverige på samma sätt, varken resursmässigt eller organisatoriskt, säger han.
– Dessutom har Sverige liberaliserat mycket av välfärden och har inte längre det här klassiska välfärdssystemet som finns i Danmark. Därför tycker jag att det är fascinerande att man i Sverige är så upptagen att fokusera så mycket på de repressiva åtgärderna.
