Trumps domarkandidat duckade i abortfrågan

Min religiösa övertygelse kommer inte att påverka mina beslut i domstolen. Det var budskapet från Amy Coney Barrett, konservativ kandidat till domarposten i USA:s högsta domstol, till senatens justitieutskott. Men i abortsaken svarade hon undvikande under tisdagens utfrågning.

Domarkandidaten Amy Coney Barrett när hon svor eden inför senatens justitieutskott i måndags.

Domarkandidaten Amy Coney Barrett när hon svor eden inför senatens justitieutskott i måndags.

Foto: Erin Schaff/AP/TT

Utrikes2020-10-13 09:00

President Donald Trump nominerade Coney Barrett den 26 september som ersättare för den framlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.

Republikanerna ser fram emot en HD där fem konservativa domare kan bli sex – mot tre liberala – och därmed cementera den konservativa övervikten i årtionden framöver. Domarna utses på livstid.

Demokraterna oroar sig i sin tur för att sjukförsäkringslagen Affordable Care Act, kallad "Obamacare", från 2010 kan komma att nedmonteras och aborträttigheter inskränkas med ytterligare en konservativ domare på plats.

Tassar försiktigt

HD ska ta ställning till Obamacare den 10 november. Den 48-åriga Coney Barrett ville inte berätta hur hon skulle ta sig an fallet om hon bli godkänd som ny HD-domare. Trump och republikanska delstater har som mål att få Obamacare ogiltigförklarad i HD.

Även i den känsliga abortfrågan tassade Coney Barrett försiktigt fram. Hon sade bara att olika faktorer måste övervägas, precis som i alla andra fall:

– Jag lovar att göra det i vilken som helst fråga som dyker upp, abort eller vad som helst. Jag kommer att följa lagen.

"Har ingen agenda"

Senator Dianne Feinstein (demokrat), partiets mest seniora utskottsledamot, frågade om Coney Barrett om hon anser att HD-beslutet "Roe mot Wade" från 1973, som slår fast kvinnors rätt till abort – och som är en nagel i ögat på många konservativa i USA – var ett rätt beslut.

Coney Barrett svarade inte på det, vilket Feinstein fann "oroande".

Samkönade äktenskap kröp HD-kandidaten också runt. Feinstein undrade om hur Coney Barrett ser på HD-beslutet från 2015, som legaliserade sådana äktenskap i hela landet. Det ville hon inte kommentera utan svarade:

– Jag har ingen agenda och vill göra klart att jag aldrig har diskriminerat utifrån sexuell läggning och aldrig skulle göra det.

Tuff process

För Trump och Republikanerna är det viktigt att Coney Barrett godkänns innan valet den 3 november medan Demokraterna vill vänta tills folket har valt sin ledare.

Republikaner talar berömmande en kompetent kandidat med traditionella familjevärderingar. Demokraten Sheldon Whitehouse har liknat Coney Barrett vid en "rättslig torped" som hotar miljontals amerikaners sjukvård.

Godkännandeproceduren inleddes på måndagen. Själva utfrågningen sker tisdag och onsdag. Långa dagar med tuffa frågor om kandidatens juridiska filosofi väntas.

På torsdag hörs externa vittnen om Coney Barretts kvalifikationer.

Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebär att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att få godkänt. Justitieutskottet väntas rösta om saken den 22 oktober och därefter väntar en omröstningen i hela senaten i slutet av månaden.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om