Pro-europeisk utmanare leder i Moldavienval

Den EU-vÀnliga kandidaten Maia Sandu leder nÀr de flesta rösterna rÀknats i presidentvalet i Moldavien. Sittande presidenten Igor Dodon, med nÀra band till Moskva, ligger tvÄ procentenheter efter henne.

Utmanaren i presidentvalet, Maia Sandu, röstar i valet i Moldavien.

Utmanaren i presidentvalet, Maia Sandu, röstar i valet i Moldavien.

Foto: Roveliu Buga/AP/TT

Utrikes2020-11-15 17:35

Enligt prognoser, nÀr 90 procent av rösterna rÀknats, har Sandu fÄtt drygt 51 procent av rösterna, medan president Dodon fÄtt nÀrmare 49 procent, rapporterar Reuters.

I den första valomgÄngen fick Sandu 36 procent av rösterna, medan Dodon fick 33 procent.

Utmanaren Sandu har arbetat pÄ VÀrldsbanken och var under en kort period förra Äret premiÀrminister innan hon avsattes i en misstroendeomröstning.

– Vi har möjlighet att straffa dem som rĂ„nade er, som tryckte ner er i armod och tvingade er att lĂ€mna era hem, sade hon i slutet av valrörelsen.

"Förlorar vÄrt land"

TonlÀget frÄn sittande presidenten Dodon var lika frÀnt under valrörelsen:

– Vi förlorar vĂ„rt land om vi visar svaghet, sade han och varnade för röstfusk.

Missnöje var tydligt hos mÄnga vÀljare som intervjuades i samband med valet.

– Korruptionen finns överallt, i sjukvĂ„rden, inom det juridiska systemet, sĂ€ger Vikoria, advokat, som röstat för Sandu, men som misstĂ€nker valfusk.

– EU har investerat mycket pengar hĂ€r, vi Ă€r ett litet land, och med alla pengar borde vi vara miljonĂ€rer, men vi har inte sett nĂ„gra pengar, inga resultat, sade vĂ€ljaren Sergej Jantouane som röstade "mot Dodon".

Moldavien har officiellt omkring 3,5 miljoner invÄnare, men ingen vet riktigt hur mÄnga som bor i landet, ett av regionens fattigaste, eftersom mÄnga gett sig av. Valdeltagandet frÄn moldavier i frÀmst Italien och Tyskland Àr högt.

Rysktalande oroshÀrd

Den nÀstan jÀmnt fördelade splittringen Àr som landets geografi, och grÀnserna Àr tÀmligen typiska för omrÄdet dÀr stormakter ritat, och ritat om lÀnder.

Moldavien grÀnsar till Ukraina i öster och RumÀnien i vÀster, sprÄket Àr likt det rumÀnska men alliansen har tidigare varit med ryska Moskva. Landet ingick i Sovjetunionen innan den föll samman.

Dessutom finns utbrytarregionen Transnistrien utefter den östra grĂ€nsen – regionen drabbades av ett kort inbördeskrig 1992 – och som Ă€r en fortsatt oroshĂ€rd dĂ€r frĂ€mst rysktalande separatister ser sig som sjĂ€lvstĂ€ndiga gentemot huvudstaden Chisinau.

– Oavsett om Sandu eller Dodon vinner sĂ„ kommer det att bli protester, spĂ„r försĂ€ljaren Sandra i Chisinau.

Moldavien

Moldavien har omkring 3,5 miljoner invÄnare.

Enligt berÀkningar bor 40 procent av befolkningen utomlands pÄ grund av socioekonomiska problem i landet.

Landet grĂ€nsar i norr, öster och söder till Ukraina och i vĂ€ster till RumĂ€nien.

Huvudstad Ă€r Chisinau med omkring en halv miljon invĂ„nare (2014).

Landet ingick i Sovjetunionen, men blev sjÀlvstÀndigt 1991.

RumĂ€nskan har efter dess eftertrĂ€tt ryskan som dominerande undervisningssprĂ„k. Även ukrainska och gagauziska talas i Moldavien.

PremiÀrminister Àr Ion Chicu, som bildade regering i november 2019, sedan dÄvarande premiÀrminister Maia Sandu avsatts i en misstroendeomröstning.

Regeringen saknar i praktiken kontroll över utbrytarregionen Transnistrien efter ett inbördeskrig i början av 1990-talet.

KĂ€lla: NE, CIA the world factbook, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om