Rösten i telefonen var panikslagen. Daniel Henderson var i Karlstad för att titta pÄ sin Àldre bror Robert som körde en allsvensk match. Nu hörde han pÄ sin mamma Sussie att nÄgot hade gÄtt fel.
VĂ€ldigt fel.
Kenny Olsson, morbror till Daniel Henderson, hade samma kvÀll kraschat i Norrköping.
à terupplivningsförsök hade gjorts pÄ banan, utan framgÄng.
â Man var ju sĂ„ jĂ€kla ung dĂ„, sĂ„ man tĂ€nkte ju att det dĂ€r löser sig nog. Man har ju kraschat 10 000 gĂ„nger. Vi Ă„kte hem frĂ„n Karlstad, mamma Ă„kte till Norrköping direkt pĂ„ kvĂ€llen, sĂ€ger Daniel Henderson, som var 15 Ă„r vid tillfĂ€llet.
Tidigt dagen efter Äkte Daniel till Vrinnevisjukhuset dÀr Kenny Olsson lÄg i respirator. Alla de nÀrmaste slÀktingarna var nÀrvarande. Under natten hade ytterligare försök gjorts för att rÀdda Kennys liv.
Alla misslyckades. Skadorna efter kraschen var alltför svÄra.
â Det fanns vĂ€l en millichans att han kunde överleva, men dĂ„ som ett kolli i rullstol, helt okontaktbar. Det var liksom ingen tvekan vad vi skulle göra. Hela familjen var med nĂ€r vi stĂ€ngde av maskinerna. LĂ€karna var pĂ„ vĂ„r sida, sĂ€ger Daniel Henderson och lĂ€gger till:
â Robin "Fimpen" Johansson (Eskilstunakille) kraschade tidigare det Ă„ret och blev förlamad. Redan dĂ„ vet jag att Kenny poĂ€ngterade att han aldrig skulle vilja hamna i en liknande situation, att han hellre ville dö om det var nĂ„got Ă€nnu vĂ€rre.
Daniel Henderson blickar ut över sin tomt vid huset utanför Eskilstuna. Det har gÄtt över 16 Är sedan Kenny Olson gick bort. Han finns ofta med i tankarna hos Daniel, som sjÀlv inte varit förskonad frÄn allvarliga incidenter.
Hösten 2021, i det allsvenska slutspelet pÄ Eskilstuna motorstadion, krokade tvÄ förare ihop framför Daniel Henderson med facit att han blev riktigt illa tilltygad.
I stÀllet för att köra över dem beslutade han sig för att köra rÀtt ut mot sargen. Han flög handlöst in en stolpe, bröt alla revben, punkterade en lunga och Ädrog sig en fraktur pÄ ryggen.
â Jag hade sĂ„ jĂ€vla mycket smĂ€rtstillande. Jag vet att jag lĂ„g i ambulansen, det Ă€r en stark minnesbild, och rör pĂ„ fötterna fram och tillbaka. Sen rabblar jag mitt personnummer om och om igen. Jag ville visa att jag kunde röra mig och personnumret hade att göra med att jag fick en smĂ€ll mot huvudet ocksĂ„.
Mamma, bÄda syskonen, svÀrfar och sambons bror med familj tvingades frÄn sidan se nÀr ambulansen var kvar pÄ banan under en lÄng tid.
â SjukvĂ„rdspersonalen jobbade med mig hela tiden. En lunga var ju punkterad och hade redan dragit ihop sig. Den behövde drĂ€neras och de gjorde det pĂ„ plats. Om de inte hade gjort det, sĂ„ hade jag kunnat drunkna i mitt eget blod. Att de agerade snabbt kan ha rĂ€ddat mitt liv, sĂ€ger Daniel Henderson och visar ett Ă€rr nedanför bröstet dĂ€r en slang trycktes in.
Han hittar humor Àven hÀr.
â Jag kommer ihĂ„g att personalen klagade pĂ„ att det var sĂ„ mycket muskler i vĂ€gen och att de inte kom in till lungan, sĂ€ger Daniel och skrattar.
En operation pÄ Karolinska sjukhuset krÀvdes nÄgra dagar senare och en mödosam rehab följde.
â SvĂ€rfar var inte pĂ„ nĂ„gon speedwaytĂ€vling sedan dess. Fram till den allsvenska finalen som var i Norrköping. AlltsĂ„ â överlevnad för mig var det inga konstigheter med. Det var ju frakturen i ryggen som oroade. Ska jag bli invalid eller inte? Men operationen gick bra.
Det fanns ett tillfÀlle pÄ sjukhusbritsen dÄ han faktiskt hade bestÀmt sig för att lÀgga slÀpskon pÄ hyllan.
â Jag sa faktiskt till Sandra (sambon) att nu Ă€r det bra. Nu hittar jag en vĂ€g ut tack vare det hĂ€r. För att sluta Ă€r inte lĂ€tt. Sen kom jag hem, funderade, och efter nĂ„gra dagar kĂ€nde jag en stark lust efter revansch. En krasch ska inte fĂ„ sĂ€tta stopp för mig. Jag ville tillbaka och visa för mig sjĂ€lv att det gĂ„r, att jag kan bli bĂ€ttre. Det har drivit mig till att fortsĂ€tta, sĂ€ger Daniel Henderson.
â Sen har jag fĂ„tt kĂ€mpa hĂ„rt för att nĂ„ dit jag Ă€r nu. Jag har genom Ă„ren alltid kĂ€mpat för varenda krona för att fĂ„ speedwayen att gĂ„ runt. Med extrajobb och sĂ„ vidare. I dag Ă€r jag i ett annat lĂ€ge i karriĂ€ren dĂ€r ekonomin ser betydligt bĂ€ttre ut, Ă€ven om jag fortfarande inte kan livnĂ€ra mig pĂ„ sporten.
Vi gÄr ut till garaget som ser ut som en speedwayförares garage brukar göra. Cyklar, verktyg, pokaler, dÀck, bultar, ja allting finns dÀr.
En plats pÄ vÀggen sticker dock ut. DÀr hÀnger en stor bild pÄ Kenny Olsson. Framför sitter en hylla dÀr tvÄ stövlar, en slÀpsko och en hjÀlm Àr placerade. Det som Kenny hade pÄ sig nÀr han förolyckades.
DÀr finns Àven en skylt dÀr det stÄr "Rider Kenny Olsson".
â Jag stal den frĂ„n hans plats i KrĂ„kvilans gamla depĂ„, avslöjar Daniel Henderson och skrattar.
Han har Àven med hyllningar till sin morbror pÄ sina stÀll, miljömattor och cyklar.
â Jag har haft det pĂ„ varenda stĂ€ll sedan det första jag köpte, det kanske var 2010. Det Ă€r en sjĂ€lvklarhet för mig.
Hur Àr det att köra pÄ KrÄkvilan med tanke pÄ det som hÀnde?
â Det Ă€r bortspolat. Det finns inte dĂ€r, inte nĂ„n kĂ€nsla alls. Jag har egentligen aldrig relaterat till att det Ă€r Kennys gamla bana och gamla klubb, förrĂ€n det Ă€r nĂ„gon som kommer och pratar om det. Det Ă€r liksom...man trĂ€ffar lite folk i klubben som var med pĂ„ den tiden ocksĂ„. Mer Ă€n sĂ„ Ă€r det inte. Det Ă€r nya tider nu.
Kenny Olsson hade varit 46 Är om han varit vid liv i dag.
â Han var bĂ„de en storebror och en farsa till mig. Vi hade haft en speciell relation. Framförallt efter att min far flyttade tillbaka till USA 2005 eller 2006, han tog sitt pick och pack och drog. DĂ„ var vi tre barn tillsammans med morsan. Kenny hade en jĂ€ttestor roll i vĂ„r familj dĂ„. SĂ„ det blev ju en jĂ€kla tuff omstĂ€llning med allting nĂ€r han gick bort, sĂ€ger Henderson som beskriver Kenny som mer vild Ă€n tam och en fullstĂ€ndig motorsportĂ€lskare som testade pĂ„ det mesta.
Daniel Henderson skrattar nÀr han tÀnker pÄ den positiva energi som Kenny Olsson spred. Olsson var betydelsefull Àven för Hendersons egen karriÀr. BÄde vad gÀller kunskap och inspiration.
â Klart att han var en förebild. Ă ret innan han kraschade var jag med honom och hjĂ€lpte till i depĂ„n pĂ„ de flesta tĂ€vlingarna. Innan jag började speedwaygymnasiet i Hultsfred (nĂ„gra mĂ„nader efter Kennys död) gav familjen mig en speedwaycykel i födelsedagspresent. Jag fyller Ă„r i början av augusti, sĂ„ Kenny kunde ju inte vara med. Men han hade byggt den helt sjĂ€lv Ă„t mig och tanken var att han skulle ge den till mig pĂ„ min födelsedag. Jag anvĂ€nde den mycket, sĂ€ger Daniel.
Efter olyckan, tvivlade du pÄ att fortsÀtta med sporten?
â Nej. Inte pĂ„ grund av det. Och det vet jag att Kenny aldrig heller hade velat. AlltsĂ„, han hade liksom gett mig en kĂ€ftsmĂ€ll om jag slutade pĂ„ grund av en sĂ„n grej. Om minsta tanke hade funnits hos mig om att sluta pĂ„ grund av det dĂ€r â dĂ„ hade jag slutat direkt. Finns det minsta lilla tveksamhet i den hĂ€r sporten, sĂ„ gĂ„r det inte att hĂ„lla pĂ„.
Din mamma förlorade sin bror och du fortsatte satsningen, har hon haft nÄgra Äsikter om det?
â Hon har ju varit pĂ„ samma linje som vi, att Kenny skulle aldrig vilja att jag slutade. KĂ€nde man Kenny förstĂ„r man det. Mamma skulle nog bli mer knĂ€ckt om jag skulle sluta. Familjen flyttade ju frĂ„n Stockholm till Eskilstuna för speedwayen.
Pratar ni ofta om Kenny inom familjen Àn i dag?
â Det Ă€r nog morsan som tĂ€nker pĂ„ det mest. I dagens lĂ€ge för en annan â man har sĂ„ jĂ€kla mycket. Man har sina rutiner och fullt upp med speedwayen, jag driver ett stĂ€llningsföretag ihop med brorsan dĂ€r vi har 20 anstĂ€llda att hĂ„lla reda pĂ„. Jag har familjen och huset. Det finns inte mycket tid att reflektera. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt lĂ€rde jag mig leva pĂ„ ett nytt sĂ€tt efter det som intrĂ€ffade. Jag tror definitivt att det var en fördel för mig att jag var ung dĂ„.
Sandra kommer hem en svÀng med fyraÄrige sonen. I hennes mage vÀntar en flicka pÄ att se dagens ljus (hon har kommit sedan intervjun gjordes och heter Alice). Sonen Charlie vinkar glatt till pappa innan han och mamma Äterigen beger sig ut i den friska höstluften.
Om dina barn vill köra speedway, kommer du att uppmuntra det?
â Jag propsar nog mer pĂ„ att det ska bli nĂ„gon motorsport. Vilken det blir Ă€r inte lika viktigt. Det Ă€r inte omöjligt att sonen testar pĂ„ speedway. Jag har köpt en PV50 till honom. Nu har han en elcykel som han Ă„ker runt pĂ„, den slĂ€pper han inte, svarar Daniel och ler.
Livet gÄr, som bekant, vidare.
NÀsta sÀsong stÀller sig Daniel Henderson Äterigen framför tejpen.
Precis som Kenny Olsson hade velat.