– Min far och mor började borta i Sörhult med två kor och en häst, sen byggdes det ut lite där så att i slutet var det väl åtta kor. När vi köpte det här 1975 byggdes lagården ut till 36 kor, sen byggdes det om igen för 46 kor. Vi byggde en ny lagård 2001 för 107 kor, nu blir det 156 platser i den, berättar Conny Josefsson som driver mjölkproduktion på gården Slitshult.
Inom två år väntar generationsskifte. Dottern Malin Josefsson Prakt tar tillsammans med sin make Martin, över gården. Inför skiftet görs en investering i 10 miljoners-klassen, vilket innebär att man satt in två robotar och byggt ut lagården med 18 meter.
– Ska man hålla på så måste man hänga med i utvecklingen. Det tar på kroppen att stå och mjölka i mjölkgropen som vi gjorde, man känner ju det och man ska ju leva tills man är 85 minst, säger Malin Josefsson Prakt.
Årets lantbruksbarometer, som görs av Ludvig & Co och Sparbankerna, visar att lantbrukare upplever att lönsamheten sjunker. EU:s besked om minskad jordbruksbudget kan vara en bidragande orsak enligt Karin Nilsson på Ludvig & Co.
– Det är klart att det påverkar och att man undrar hur det kommer bli framåt; kommer vi ha någon lönsamhet kvar? Det gäller ju alla branscher, men där är det nötköttsproducenterna som sticker ut och som känner att de är påverkade mest av just EU-stöden, det är mycket betesstöd som går dit, säger hon.
Det här med sjunkande lönsamhet inom jordbruket har man pratat om i många år. Vad är det som behövs för att det ska finnas en lönsamhet?
– Det är politiska beslut som behövs. Det måste finnas en möjlighet att se framåt och det gör det inte för att man kastas hit och dit; ena sekunden ska man göra så, nästa sekund ska du göra något annat. Det är mycket som inte är långsiktigt inom politiken, säger Nilsson.
– Något måste ske för att lönsamheten ska bli bättre för matproducenter. Äta måste ju alla göra och då måste folket inse att vi måste ha betalt också. Det är något som man måste få konsumenterna att förstå, säger Josefsson Prakt.
Trots det har hon ändå en tro på framtiden inom jordbruket.
– Framtidstro finns ju. På ett sätt är det bra att coronan kom, man börjar inse att man måste ha en livsmedelsstrategi för landet, stänger hela världen ner så går det inte att få hit någon mat och då är ju maten snart slut i Sverige.
