7654 Olena går in för mjölkning. Det gör hon i snitt 2,45 gånger per dag. Olena är ingen högpresterande ko eftersom hon bara har tre fungerande spenar, men hon ger en kvalitetsmässigt bra mjölk. Drygt sex kilo hittills. Idag är temperaturen på mjölken 39,8 grader, vilket är lite högt och Olenas ägare Mathias Jonsson kan säga till personalen i ladugården att hålla ett extra öga på Olena.
– Alla kor i den här ladugården har en transponder i ett halsband runt halsen, den mäter och lagrar information om kon, hur mycket hon äter, rör sig, idisslar och var hon befinner sig. Om jag behöver hämta en ko tar jag bara upp mobilen och kan se var hon är, berättar Mathias Jonsson, vd på Ogestad Egendom.
Korna på Ogestad strövar fritt, de kan vara ute eller inne och går och mjölkar sig när de vill. De flesta går till mjölkningsroboten drygt tre gånger om dagen. Många kor ligger och idisslar inne i ladugården, här är det skönt med fläktar i taket och sköna borstar man kan bli kliad av. En person har hand om den dagliga skötseln av alla 360 korna i ladugården. Totalt äger Mathias Jonsson och hans bröder 1700 mjölkkor.
– Den största utmaningen för oss har varit att hitta personal för att kunna bemanna mjölkningen, ibland har vi fått använda bemanningsföretag. Förra året körde vi i gång sex robotar här på Ogestad, så idag mjölkas hälften av korna med robot, resten med äldre teknik. Inom fem år hoppas vi att alla kor här mjölkas med robot. Det är nödvändigt, för vi hittar inte personal.
Automationen inom mjölkindustrin är nödvändig av många anledningar, det menar Rickard Olsson, ägare av mjölkningsrobotföretaget Lely utanför Västervik. Det underlättar inte bara för mjölkbönderna som arbetsgivare och producenter utan kan även bidra till att förbättra miljön och öka produktiviteten.
– Inom 30 år kommer behovet av mat globalt att öka med 70 procent, hur ska man lösa det? Automation kan hjälpa oss att minska utsläppen och ta till vara jordens resurser på ett bättre sätt. Jag skulle vilja säga att jordbruket ofta är de första att hoppa på ny teknik, ofta före industrin.
Mjölkningsrobotar och hela kedjan av övervakning av mjölken kan även ses ur ett perspektiv där roboten hela tiden arbetar på samma sätt och har en konstant övervakning av processen.
Roboten skiljer inte på individen, hanterar korna lika och brusar inte upp om en ko skulle råka sparka.
– Ska du på motsvarande sätt ha visuell kontroll på alla dina djur krävs det många människor till det och alla har inte ”djuröga”. Med digital teknik upptäcker vi tidigt om en ko avviker på ett negativt sätt och då kan vi snabbt åtgärda det, säger Mathias Jonsson.
När korna själva får välja när de vill bli mjölkade blir de mer produktiva. Det handlar en del om stress, kor har en stark rangordning och en ko med låg rang blir stressad om den tvingas in med en ko med hög rang. När de själva får välja sällskap är de lugnare djur.
– Man ser mer av deras personligheter när de får en lugnare miljö, säger Mathias Jonsson.
I ett hållbarhetsperspektiv både för djur och människor är den nya tekniken ett måste, menar både Mathias Jonsson och Rickard Olsson. Djuren mår bättre, blir friare och presterar mer. Människorna får snabbt stöd för korrekta beslut, har bättre koll på djurens hälsa och får bättre arbetstider.
– För ett mindre familjejordbruk kan automation ge ett mycket bättre liv, man slipper bundenheten. När man dessutom har bra kontroll på sina djur kan man gå in och förebygga sjukdomar hos korna, det är ju också hållbarhet.
