Per Frankelius forskar pÄ Linköpings universitet med fokus pÄ att förstÄ och stimulera innovation inom lantbruket. Han sÀger att lantbruket inte Àr en bransch bland alla andra.
â Branschen Ă€r viktig av sĂ„ mĂ„nga olika skĂ€l. Inte bara för miljön och ekonomin, utan Ă€ven för fred och stabilitet i vĂ€rlden.
Per Frankelius sÀger att kopplingen mellan spannmÄlsodling och oroligheter och krig vÀrlden över Àr otvetydig, trots att inte alla ser den. Han stödjer sig pÄ en gedigen forskning pÄ omrÄdet. Bland annat nÀmner han nobelpristagaren i kemi Dan Shechtman, som menar att den ökade konsumtionstakten av resurser som mat och vatten kommer leda till stigande priser, som sedan leder till krig och stora flyktingströmmar frÄn södra Europa. Hot mot matproduktion har uppmÀrksammats inte minst nu i sommar, i och med den extrema torka som rÄder i hela landet.
â Shechtman menade ju att vi mĂ„ste lösa detta nu. Vi kan inte bara se pĂ„ vĂ„r egen situation och kĂ€nna oss nöjda med förutsĂ€ttningarna i det egna landet. Det Ă€r en mycket större frĂ„ga Ă€n sĂ„. Lantbruksföretag som Ă€r duktiga pĂ„ detta mĂ„ste sprida kunskapen till andra lĂ€nder.
Ăven professorn och folkbildaren Hans Rosling var inne pĂ„ samma spĂ„r. 2015 hade han kontakt med Per Frankelius och skrev till honom: "Bara cirka 10â20 procent av vĂ€rldsbefolkningen Ă€r extremt fattig, men vi mĂ„ste lösa detta eftersom den hĂ€r minoriteten Ă€r en grund för instabilitet".
Per Frankelius tycker inte att denna bild rimmar med Sveriges syn pÄ lantbruket.
â Alla i Sverige pratar om lantbruket med vĂ€rme. Men nĂ€r det vĂ€l kommer till kritan sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt lite satsning.
IstÀllet menar han att det ligger för mycket fokus pÄ att stÀvja existerande problem i samhÀllet, att man ofta agerar först nÀr nÄgot redan har intrÀffat.
â Det finns sĂ„ mycket att göra för att förebygga risker innan de intrĂ€ffar. Vill man ha riktiga lösningar mĂ„ste man jobba med grundproblemen.
Ett av de grundproblemen Àr just lantbrukets begrÀnsade kapacitet att producera mat, menar Per Frankelius. Framför allt kan det bli svÄrt i framtiden att möta efterfrÄgan pÄ mat. Inte frÀmst i Sverige, men i andra delar av vÀrlden som inte Àr lika gott rustade.
â Det finns prognoser som sĂ€ger att det kommer behöva produceras 70 procent mer spannmĂ„l i vĂ€rlden inom 30 Ă„r, sĂ„ i nulĂ€get Ă€r det som en tickande bomb. För att kunna möta de behoven krĂ€vs innovation. Innovationer behöver ocksĂ„ spridas mellan lĂ€nder.
Och nÀr det kommer till innovation inom lantbruket tror Per Frankelius att Sverige i allmÀnhet och Linköpings universitet i synnerhet Àr i framkant.
â Linköpings universitet Ă€r ledande i vĂ€rlden nĂ€r det gĂ€ller exempelvis sensorer och digitalteknik, och det passar som handen i handsken med lantbruk. Att komma fram med nya, effektivare sĂ€tt att bedriva lantbruk pĂ„ Ă€r lösningen. DĂ€rför mĂ„ste vi ocksĂ„ satsa pĂ„ innovation.
Bland annat föreslĂ„r forskaren att Sverige ökar anslagen till försvaret och anvĂ€nder delar av det till satsningar inom lantbruksinnovation. För Per Frankelius anser att detta Ă€r just en sĂ€kerhetsfrĂ„ga, inte en lantbruksfrĂ„ga â brist pĂ„ mat Ă€r en grogrund för oroligheter, menar han.
â Jag tror att det kommer bli fler krig i framtiden. Jag tror ocksĂ„ att det tyvĂ€rr kommer föras fler krig pĂ„ grund av bristande mattillgĂ„ng.