Kalle Bäck är professor i historia vid Linköpings universitet. Han forskar på torpare. "Det är annars en gren som är styvmoderligt behandlad i det akademiska", säger han.
Den yngsta åhöraren på Rimforsa församlingshem är 17-årige Edvard Bönner. Han har tillsammans med omkring 100 andra kommit för att lyssna till Kalle Bäck som är professor emeritus i historia vid Linköpings universitet och kvällens föreläsare.
Edvard Bönner är också den yngsta medlemmen i hembygdsföreningen.
– Redan min gammelfarfar var mycket engagerad i föreningen, så det ligger i mitt dna. Jag vill bli lantmätare när jag "blir stor", säger han.
Edvard Bönner sänkte medelåldern på föreläsningen rejält. Han ville dock inte vara med på bild. Runt 100 personer hade samlats i Rimforsa församlingshem för att lyssna på Kalle Bäcks föredrag om torpare. Många av dessa är antagligen en av de 220 medlemmarna i Hembygdsföreningen.
Kalle Bäck har valt att fokusera sin forskning på torpare.
– "Vanliga" människor har väl så intressanta livsöden som kungligheter, säger han under föreläsningen den 7 november.
Var sjunde svensk var torpare i början av 1800-talet. I Östergötland var antalet ännu större. I Tjärstad-trakterna bestod ett normalt torp av nästan ett halvt tunnland mark, 3 till 4 tunnland åker, och 10 till 12 tunnland naturlig äng. Det var dessutom vanligt att man hade en ko, ungefär sju får, en gris och ett antal höns eller gäss.
– Behövde man ett dragdjur så bytte man helt enkelt ett dagsverke mot ett lån av en häst, säger Kalle Bäck.
I Tjärstad fanns de största åkerarealerna – också efter 1850-talet då torpen började minska i antal på grund av industrialiseringen.
Det var kvinnornas dagsverken som gjorde att torpen höll sig vid liv. Genom att räfsa, binda hö, gallra betor och spinna garn var deras arbete helt avgörande.
Lars-Åke Jacobsson (till vänster), Anette Jacobsson och Arne Johansson kom till Rimforsa församlingshem för att lyssna på föredraget om torpare.
– Torpare som blev änklingar gifte oftast om sig inom två år. Teamwork var det enda sättet att hålla sig flytande, säger Kalle Bäck.
Torpen var oerhört lika varann – planlösningen och inredningen var densamma i 90 procent av fallen.
– Man kan se det som den tidens Ikea-inredning, säger Kalle Bäck.
Före år 1870 förekom enligt Kalle Bäck inga fruktträd hos torparfamiljer. När de väl började slå igenom som komplement till spannmål var Astrakan – "glasäpple" – den mest populära sorten. Under 1800-talet arbetade nio av tio personer med jordbruk. Idag är det färre än en av 50.
– På 200 år har vi gått från ett underskott av mat till ett överskott, säger Kalle Bäck.
Kalle Bäck är professor i historia vid Linköpings universitet.
– Det är den största historiska prestationen som finns, och det var torparna som la grunden till dagens välfärd, fortsätter han.
Tjärstads hembygdsförening har förberett kvällens föreläsning, och är väldigt nöjda med uppslutningen.
En del av Tjärstad hembygdsförenings styrelse. Det är från vänster:
Per Wall, Lena Nilsson (kassör), Kerstin Johansson, Ingegerd Carlsson, Carl Deltén (ordförande) och Agneta Adolfsson
– Vi var inte helt beredda på att det skulle komma så många. Intresset för bygden är stort, säger Carl Deltén som är ordförande i föreningen.