Björn Eriksson är uppvuxen i Solna och stockholmare sedan fem generationer. Under nästan 14 år, mellan 1996 och 2009, var han landshövding i Östergötland och under den tiden utsågs han till både årets Linköpingsbo och årets östgöte. Han är inte längre linköpingsbo, men lika mycket östgöte fortfarande, betonar han.
-Jag bor halva tiden i Ydre och andra halvan i Stockholm så jag kallar mig dubbelboende. Jag älskar båda, säger han.
Lång idrottsbakgrund
Just den här dagen är Björn Eriksson i Linköping för att ta emot den check som Stadium delat ut till riksidrottsförbundet, RF, för förbundets arbete för jämställd idrott. Han har varit ledamot RF sedan 2011 och ordförande för förbundet sedan 2015. Förutom ordförandeskapet för RF är han i dag också ordförande för privat säkerhetsindustri.
Innan tiden som landshövding var han riskpolischef, 1988-1996, en tjänst som innebar mycket resor och framförallt till huvudstäder runtom i världen.
- Det jag tagit med mig mest av tiden som landshövding är att Sverige är något annat än en huvudstad. Då du varit landshövding ser du att alla länder är inte huvudstaden. Det är egentligen huvudstaden som kanske är lite annorlunda så jag skulle tycka att de flesta människor skulle tillbringa viss tid i lite olika miljöer. Jag tycker jättemycket om Stockholm, men Sverige är inte samma sak som Stockholm, säger han.
Polisiärt spår i Kisa
14 år som landshövding är länge. Vanligtvis sitter man bara nio år.
- Ett av huvudskälen till att jag fick sitta så länge var att jag begärde sällan hjälp. Jag ansågs väl också lite uppkäftig under min tid som landshövding, säger han.
Innan tiden som landshövding hade han ingen annan anknytning till länet än att han hade vänner i Kisa.
- För mig var Östergötland då översättningsbar till orten Kisa. Det var där jag också hade mina första fantastiska polisiära spår. Det skedde på Folkets park i Kisa, då vi beslagtog öl och jag skrev på illegalt med första strafföreläggande för den som hade sålt öl otillåtet, säger han lite skämtsamt.
- Jag var då rikspolischef och satt i växeln och skötte telefonförbindelsen, fortsätter han.
Men det var inte Kisa han bosatte sig i till sist.
- Sen när jag kom hit såg jag att Kisa är en underbar plats, men det finns några till och därför är det ingen slump att jag hamnade i Ydre. Det är fantastiska människor i Ydre. Jag har nått det stadiet att jag har hemnumret till rörmokaren, till den som klipper träd, elektrikern och snickaren, fortsätter han.
Nyår i Ydre
Jul och nyår kommer han att spendera i Ydre med släkt och familj. Efter nyår ser han fram emot att som ordförande för RF följa OS på plats i Sotji. Det blir hans andra OS i den rollen. I övrigt handlar vardagen till stor del om möten med specialförbund och medlemmar.
Björn Eriksson är i dag 72 år, men har inga tankar på att sluta jobba. Så länge han tycker att det är roligt att gå till jobbet kommer han att fortsätta. Och det tycker han.