Debatten blir lidande när forskare hotas

– En allmän uppfattning är att det är en ökad hotbild mot forskare som sysslar med kritisk samhällsforskning, i synnerhet på migrations-, integrations- och diskrimineringsområdet. Det handlar om alltifrån väldigt grova och farliga hot till otrevliga e-postmeddelanden om att det är en skandal att skattepengar går till ditten och datten, säger Stefan Jonsson.

Han är professor vid Remeso, Institutet för forskning om migration, etniska relationer och samhälle, och har personligen inte blivit måltavla för några rena fysiska hot. Däremot har han utsatts för kampanjer som, enligt hans bedömning, troligen satts i gång av personer i främlingsfientliga och rasistiska miljöer på nätet.

– Det är väldigt vanligt att man får e-postmeddelanden när det uppstått kampanjer på nätet eller på Flashback forum där folk som läser uppmanas att skriva mejl till vänstermänniskor, feminister och antirasister. Då uppstår en slags dynamik på nätet där ganska många samtidigt skriver att "det är en skandal att du finns där" och att "du borde verkligen inte ha kvar ditt arbete", säger Stefan Jonsson.

Oftast kommer de mer eller mindre hotfulla mejlen när en av hans artiklar publicerats.

– Det är helt klart organiserat i någon mening och det blir möjligt på grund av sociala medier. Jag vet inte exakt hur det fungerar, men det finns en begynnande forskning om det här. Det som märks är att hotnivån, aggressionsnivån och temperaturen har stigit väldigt mycket de senaste åren.

Han betonar att han i sitt nätverk har flera kolleger som är hårt utsatta, och värst utsatta är de som har invandrarbakgrund eller är icke-vita.

– Det är förfärligt att det är på det sättet och att det ökar. Det är klart att samhällsdebatten blir lidande. Det blir den för att man tänker sig för två gånger innan man gör saker och att man undviker vissa saker. En del av mina kolleger väljer att inte uttala sig offentligt, säger Stefan Jonsson.

Genusforskningen är också drabbad av hat och hot, ett exempel på det var när forskare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet i mitten av december hittade ett föremål som såg ut som en sprängladdning vid dörren. Det visade sig vara en ofarlig attrapp, men händelsen utreds av polis och personalen har blivit mer vaksam.

Vid årsskiftet fick också Malmö universitet ett hot via mejl, som klassades som allvarligt och polisanmäldes som grovt olaga hot mot grupp. Det ledde till att universitetet höll stängt den 8 januari.

Annevi Fredäng är säkerhetschef på Linköpings universitet, som har 32 000 studenter och 4 000 anställda. Hennes bild är att allvarliga hot riktade mot Linköpings universitet förekommer ganska sällan, medan otrevliga mejl är mer vanligt förkommande.

– I samhället i stort kan man se en ökning av den här typen av hot, men för Linköpings universitets del så är det ändå inte så vanligt förekommande att man kan prata om tydliga trender. Det händer dock då och då att vår personal drabbas av hot eller hotliknande skrivningar. Men det är ändå förhållandevis sällan med tanke på vi är en väldigt stor verksamhet, säger hon.

Annevi Fredäng upplever att det är forskare som ägnar sig åt frågor som det finns starka åsikter om – exempelvis migration, djurförsök, genus och religion – som oftare drabbas.

– Vi har ju rutiner för hur man ska hantera den här typen av situationer, men vi har inte stängt universitetet på grund av hot. I höstas hade vi ett hot som kom över chattforumet Jodel, men det var ett allmän riktat hot mot verksamheten och var inte riktat mot någon särskild person eller verksamhet.