Det svenska sjukvårdssystemets strikta uppdelning för tandläkare och läkare i två vårdområden, tänder och mun och övriga kroppen, kan leda till att vissa patienter varken får korrekt diagnos eller rätt vård. Svenska läkare har låga kunskaper om munhålans betydelse för olika sjukdomar och tittar sällan sina patienter i munnen, utom vid luftvägsinfektioner!
Den finske forskaren Mataleena Parikkai säger i en artikel i Tandläkartidningen, ”läkarna måste lära sig att undersöka patienternas munhåla”. Hon tar även upp problemet med resistens mot antibiotika och betonar att antibiotika endast bör förskrivas, om det finns tecken på infektionsspridning. Hennes uppfattning är, att många huvud- och halsinfektioner har sitt ursprung i tänderna. Det är vanligt att bakterier sprids från infektioner i tandrötter och tandkött, men även genom tandens rotkanal.
Det förebyggande arbetet för en god hälsa är av största betydelse och där har tandläkaren en nyckelroll, genom att lära ut och främja en god tand- och munhälsa.
För att alla patienter ska få en korrekt diagnos och en jämlik och adekvat vård, behövs mer kontakt och bättre samverkan mellan läkare och tandläkare.
Munnen hör till kroppen!